Andreas Pettersson är utvecklingschef på OikosLab som tagit fram systemet. På hans bakgård i Stora Kvarnbol är testanläggningen byggd. Den har varit i drift i tio månader.
– Det är en recirkulationsanläggning som återvinner växtnäringen som ska tillvaratas av lokala bönder. Biogasen är en restprodukt som kan användas till matlagning eller uppvärmning, säger han.
Anläggningen består av en rötkammare för matrester och gräsklipp, manuell matkvarn, partikelseparator och gummibädd för rening av gråvattnet.
Enkelt beskrivet fungerar anläggningen på så sätt att hushållets gråvatten och dagvatten återanvänds för att sedan användas till att spola husets toaletter med.
Andreas Pettersson säger att hans hushåll på sex personer sänkt dygnsförbrukningen av vatten till 150 liter.
– Tidigare låg vi på 400 liter per dygn, säger han.
Hur mycket biogas kan anläggningen producera?
– Den här anläggningen är avsedd för tre hushåll. 1 kubik per dygn är inga problem, säger han.
Företagets idé är att skapa hållbara kretsloppslösningar där näringsämnen från hushållen återförs till det lokala jordbruket istället för att skickas bort till reningsverk. Motsatsen är dagens enskilda och kommunala avlopp där näringsämnena transporteras bort.
Mats Brunell är grundare och vd för OikosLab. Han säger att testanläggningen i Knivsta inte enbart handlar om teknik utan att det även handlar om att ändra på myndigheters synsätt.
– Sveriges dilemma är att vi inte kan tänka nytt vad gäller kretslopp och energi. Vi har tänkt fel från början och det har visat sig vara svårt att ändra på. Vår största utmaning är att ändra det tankesätt och regelverk
som idag präglar den här frågan. Därför säger vi att vi tar fram den här tekniken för U-länder där man i regel kommit längre än i Sverige, säger Mats Brunell.
Han anser att stora delar av dagens samhälle har förlorat kontakten med naturen och att det resulterar i ej hållbara lösningar.. Han kallar det för ojordad ekonomisk miljöpolitik.
– Vi har försökt starta upp projekt på flera håll i Sverige. Men det har varit svårt att få tillstånd och verkligt intresse. Det finns ett motstånd mot att tänka nytt. När vi kom i kontakt med Boo Östberg (C) insåg vi att det kunde bli möjligt att starta en testanläggning i Knivsta. Det innebar ett genombrott för oss, säger Mats Brunell.
Boo Östberg (C), är ordförande i Knivsta kommuns bygg- och miljönämnd.
– Det här tänket om ett lokalt omhändertagande av växtnäring finns inte i dagens regelverk kring avlopp, säger han.
Nu väntar en analys av testanläggningen. Därefter ska tekniken provas i större skala i Vrå utanför Alsike om fastighetsägarna så önskar.
– Vi hade ett informationsmöte med 15 fastighetsägare i Vrå i januari och de nappade på idén. OikosLab har tillsammans med Alsike fastighets fått 1,2 miljoner kronor av Naturvårdsverket för att utveckla konceptet och se om det kan inkluderas i kommande nybyggnation i Alsike2 och i ett helt nytt bostadsområde i större skala, säger Knivsta kommuns näringslivsutvecklare, Kent Ryberg.
Varför är detta möjligt i Knivsta när många andra kommuner säger nej?
– Vi är nytänkare och är öppna för nya lösningar. Kommunfullmäktige har dessutom antagit en vision om att Knivsta ska vara en föregångskommun för det hållbara samhället och det är vad vi nu arbetar med att realisera, säger Kent Ryberg.