I dag får obehöriga lärare sätta betyg, men efter 2015 blir det olagligt.
Att ibland både unga och helt outbildade lärare får sätta betyg på elever är inte bra. Det tycker en del föräldrar. Rektorer och skolpersonal i Knivsta håller med.
– Vi tror att införandet av lärarlegitimation och lärare med rätt ämnesbehörigheter kommer att bli bra för skolornas kvalitet, samtidigt finns en oro för hur övergången ska lösas, säger Marianne Vikström, vikarierande skolchef i Knivsta.
Jacobina Silén är en av många lärare i Knivsta som har behörighet i ett par ämnen, men som undervisar och sätter betyg även i andra ämnen.
– Jag tycker att det är en bra reform, men man frågar sig hur kommunerna ska kunna få ihop vikarier under utbildningstiden, säger Jacobina Silén som undervisar i religion, historia, geografi och samhällskunskap på Alsike skola.
Hon har liksom många andra arbetat som lärare i många år och har den utbildning som krävdes då hon gick ut lärarprogrammet. Flera av de obehöriga lärarna är omtyckta och vill inte sluta sin yrkesbana, samtidigt har många hunnit skaffa hus och andra kostnader som gör det svårt för dem att ha råd att ta ytterligare studielån.
– Det är klart att man inte hade räknat med att bli student igen, men eftersom vår skola kommer att få allt fler klasser i högstadiet så tror jag att jag kommer att få ihop tillräckligt med arbetstid ändå, säger Jacobina Silén.
Anna Sundborg, jurist på Skolverket, bekräftar att det i dag är upp till kommunerna att bestämma vilka som får bli lärare och vilka som får sätta betyg på eleverna.
– Det stämmer att även helt obehöriga lärare i dag får sätta betyg själva. De behöver inte ta hjälp av någon med behörighet. Betygssättningen följer med tjänsten som en person anställts för. Samtidigt finns bestämmelser i skollagen som talar om hur man ska anställa lärare och som kommunerna borde följa, säger Anna Sundborg.
I skollagen står att kommunerna är skyldiga att använda lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Men undantag får exempelvis göras om man inte får tag i personer med rätt utbildning.
Vad har man för rättigheter till en utbildad lärare i dag?
– Är man som förälder missnöjd med en lärare som inte är kvalificerad för sitt jobb så kan man i första hand ta upp den frågan med rektorn eller kommunen. Men visst är det ett problem i dag som ibland är svårt att lösa. Lärarlegitimationen är därför ett led i att försöka komma åt liknande problem, säger Anna Sundborg.
I länets kommuner pågår just nu inventeringar av hur många ämnen som man saknar behöriga lärare i.
– Vi har ganska bra koll på vad vi behöver, men det är viktigt att vi är väl förberedda inför omställningen, säger Peter Björebo, produktionschef för skolverksamheten i Tierps kommun.
Tierp är tillsammans med Älvkarleby den kommun i Uppsala län som har flest behöriga lärare. Här är snittet hela 96,7 och fyra av skolorna har inga obehöriga lärare alls.
Hur gör ni för att locka så många behöriga lärare?
– Det kan jag inte riktigt svara på. Vi har alltid haft få obehöriga lärare. Vi jobbar medvetet med att anställa behöriga lärare, men vad det är som gör att vi lyckas bättre än andra kommuner har vi inte undersökt, säger Peter Björebo.
Marianne Vikström, Knivsta kommun, berättar att man just nu samlar in examensbevis. Att Knivsta, som ligger på så bra pendlingsavstånd till Uppsala och många andra kommuner, inte lyckats anställa fler behöriga lärare, säger hon beror på att vissa yrkeskategorier som exempelvis slöjdlärare är svåra att få tag i.
– På mindre skolor kan det också vara svårt att erbjuda heltidstjänster och då är det svårare att locka behöriga lärare. Men vi ligger ändå mycket bra till i Knivsta vad det gäller andel behöriga lärare, tycker Marianne Vikström.