Protesterar mot dotterns tvångflytt

– Det här innebär att all kompetens som byggts upp kring Martina försvinner, samtidigt som det varit väldigt stressigt att överklaga. Flytten ska verkställas bara fyra veckor efter beslutet, säger Martinas mamma Mona Gröning, som också är hennes goda man.
Martina Gröning har en utvecklingsstörning och flera andra funktionsnedsättningar. Hon har inget tal och sitter i rullstol.
– Martina har ett stort behov av kontinuitet för att må bra. Hon behöver lång tid att förstå, lära känna och få en trygghet i nya miljöer med ny personal. Det har tagit flera år för henne att få det så bra som hon har det nu, säger Mona Gröning.

När UNT är på besök har Martina Gröning en ledig dag och är hemma i föräldrarnas villa i Knivsta, där hon bor. Här hänger liftar i taken och i Martinas sovrum finns två sängar eftersom hon behöver tillsyn dygnet runt.
Två av hennes största fritidsintressen är att lyssna på musik och att få gå ut.
Mona Gröning säger att kontakterna med socialförvaltningen i Knivsta har gått i baklås och att hon känner att personer med funktionsnedsättningar ofta är rättslösa, trots en bra lagstiftning.
– Först fick vi inte ens ett avslag på vår ansökan om nytt beslut om daglig verksamhet i Uppsala. På så sätt hade vi inget beslut att överklaga. Nu har vi begärt inhibition hos förvaltningsrätten (att ärendet skjuts upp) och kommer att överklaga, säger Mona Gröning.

Hon tror att Knivsta kommun har gjort så här med flit för att förhala en överklagan. Enligt henne ser samhället inte på samma sätt på alla människor.
– Martina har haft ett avtal på bara fyra månader i taget. Min fråga är hur många som skulle vilja ha en sådan otrygghet i sin anställning? Jag undrar också om det här innebär att alla som bor i Knivsta också måste jobba i Knivsta? säger Mona Gröning.
Rolf Samuelsson (MP), ordförande för socialnämnden, svarar att inriktningen från politikerna är att så många Knivstabor som möjligt ska få vård och omsorg i kommunen för att man behöver spara pengar.
– Vi har som målsättning att försöka klara oss i egen verksamhet, där vi har förutsättningar för det. Exempelvis tar vi numera hem färdigbehandlade patienter från sjukhuset, i stället för att betala dyra eftervårdsplatser hos landstinget, säger Rolf Samuelsson.
På frågan om man inte ska göra undantag för personer som har fungerande permanent vård- eller omsorg, svarar han att man också kan vända på frågan.
– Man kan fundera på om det inte kan vara en fördel att få insatsen på hemmaplan i stället för att behöva åka till Uppsala varje dag? Samtidigt kan jag förstå att det kan ta lång tid och behövas en övergångsperiod om man varit på en plats i ett antal år.

Vad kan ni göra i fall som Martinas?
– Jag kan inte uttala mig i enskilda fall eller lova något, men om beslutet överklagas kommer vi titta på det.
Knivsta kommuns socialchef Annika Placido, säger så här:
– Det finns inget generellt beslut om att alla Knivstabor ska flyttas hem. Kommunen har skyldighet att ordna den vård och omsorg som behövs, samtidigt finns ingen skyldighet att köpa vård utanför kommunens gränser, säger Annika Placido.
Hon välkomnar ett överklagande av ärendet så att det kan redas ut om kommunens beslut är riktigt eller felaktigt.
Men förvaltningsrätten kommer inte hinna fatta något beslut, innan Martina har flyttats.
– Kommunen tar ansvar för sina beslut. Att rättsliga instanser inte hinner med, kan vi inte ta ansvar för. Sedan finns också chans för familjen att hos de rättsliga instanserna begära inhibition, säger Annika Placido.