Hur viktigt det är att barn och ungdomar känner sig bekväma med att gå på toaletten under skoltid har gång på gång framhållits, inte minst av sjukvårdspersonal. Anna-Lena Hellström, professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, är en av dem:
– Förstoppning har blivit allt vanligare hos barn ända från förskoleåldern, och det kan till en del förklaras av att barnen inte känner sig trygga med att gå på toaletten i förskolor och skolor, säger Anna-Lena Hellström.
Hon är uroterapeut och har specialiserat sig på urinblåsebesvär hos barn.
– Det har också blivit allt vanligare att barn och ungdomar har urinvägsinfektioner. Det kan till en del förklaras med att vi blivit bättre på att ställa diagnoser, men inte enbart. Den som har en infektion behöver kissa ofta, och vill man av olika skäl inte gå på toaletten, kan det leda till att barnet kissar på sig i stället. Det är inte ovanligt att det visar sig att grundproblemet varit vad barnen beskriver som äckliga toaletter, säger Anna-Lena Hellström.
Äckliga toaletter kan betyda ostädade toaletter, men också att barnen känner sig otrygga när de använder dem. Det kanske saknas papper, saknas tvål eller lås, toaletterna ligger för öppet i förhållande till andra elever, man är rädd för att det ska lukta, att det ska låta, att man ska bli retad.
På Thunmanskolan har man löst flera av problemen genom att i varje flygel med fyra klasser ha sex toaletter fördelade på tre mindre korridorer avskilda från grupprummet där elevskåpen finns. Eleverna i varje flygel har kvitterat ut numrerade nycklar som passar till deras toaletter.
Elevrådsordföranden i Thunmanskolan, Amanda Lind, tog kamraterna Josefin Lind och Malvina Taube Malm till hjälp och kontrollerade på UNT:s uppdrag hur skolans elevtoaletter var utrustade och sköttes.
– Det fungerar väldigt bra, säger Amanda Lind.
Av skolans totalt 27 toaletter har hon och hennes kamrater kollat 16, en del av dem i flygeln där mellanstadieeleverna går. Av de femton punkter som fanns på deras kontrollista, var åtta helt utan anmärkning. Bägare för dricksvatten har medvetet tagits bort berättar skolans vaktmästare Bosse Åberg.
I stället finns tillbringare med vatten och glas alltid uppställda i skolkafeterian. Dålig luft noterades i två toaletter, varmt vatten saknades i fem, och klädkrokar i tre. Kärl för sanitetsbindor saknades i sex toaletter, men eftersom kollen gjordes också i mellanstadiedelar, kan det ha påverkat.
– Här är det inte problem med toaletterna tycker jag, även om man hör andra elever ute i stora korridoren ibland. Det är tillräckligt avskilt, säger Malvina Taube Malm.
Amanda Lind har dåliga erfarenheter från skolor hon tidigare gått i. Då höll hon sig tills hon kom hem.
– Det fungerar bra med nycklarna, och det känns inte pinsamt att gå på toa här, säger hon.
Att det sattes lås på elevtoaletterna på 1990-talet förklarar Bosse Åberg:
– Det var så mycket klotter och förstörelse, men med nycklarna upphörde det helt. Men nu går en del elever hellre på toaletten vid lärarrummet. Om helkroppsspegeln som finns där har med det att göra vet jag inte säkert, men det är möjligt.