De två lärarna blev kända genom tv-programmet Klass 9 A, där de fick uppdraget att under en kort period höja de låga betygen för eleverna i en Malmöklass. Efter programseriens slut hade eleverna strålande betyg.
Gunilla Hammar Säfström berättade hur hon slutit skriftliga kontrakt med eleverna för att de skulle ägna fem timmar i veckan åt att plugga svenska, i stället för att sitta framför datorn, tv:n eller mobilen.
– Deras ”skärmtid” är kanske 40 timmar per vecka, medan jag har 34 timmar per termin på mig att lära dem alla moment i svenska, säger Gunilla Hammar Säfström.
Några av hennes tips till Knivstas lärare var att hålla svenska språket högt, oavsett vilket ämne man undervisar i, att man aldrig kan ge för mycket beröm och att det är mycket lättare att lyckas om alla lärare bemöter eleverna i en klass på samma sätt.
– Jag började med att uppmana eleverna att prata med mig efter lektionerna om de hade några synpunkter på mig.
De var åtta lärare som tog för vana att stå i klassrumsdörren och möta eleverna då de kom till lektionerna.
– Det är även viktigt som lärare att våga visa att eleverna ska lyssna i klassrummet och att det är jag som bestämmer var de ska sitta, säger Gunilla Hammar Säfström.
Kroppsspråket är en annan del som hon framhåller.
– Att titta eleverna i ögonen och våga hålla kvar blicken är ett universalmedel.
Stavros Louca är matematikläraren som är född i Grekland under ganska fattiga förhållanden och som valde mellan en forskartjänst i matematik eller en lärartjänst i Rinkeby.
– Att vara lärare är ett kall. Den som inte känner så ska byta jobb, annars blir man en misslyckad lärare. Jag har fått mycket kritik för att jag säger det här, inledde Stavros Louca.
Han betonade vilket priviligerat land Sverige är.
– Ändå halkar vi efter. Vad är felet? säger Stavros Louca.
Han tänker bland annat på att man som lärare måste vara övertygad om att alla elever har möjlighet att lyckas och att våra hjärnor har en mycket större kapacitet än den vi utnyttjar.
Den lärare som ger signaler om att någon kommer att misslyckas gör också så att den eleven misslyckas.
Han uppmanade sina kolleger i Knivsta att tänka positivt.
– Det handlar inte om man får en powerpoint i klassrummet eller inte, utan det hänger på den enskilde läraren hur eleverna klarar sig, säger Stavros Louca.