VA-lagen skapar oro på landsbygden

Knivsta kommun ska enligt en dom ordna med kommunal avloppsrening i Västersjö, men än har inget hänt. Samtidigt ber en majoritet av kommunens politiker nu riksdagen att ändra VA-lagen.

Gunnar Gidlund och Jarl Nordström.

Gunnar Gidlund och Jarl Nordström.

Foto: Catrin Pihl

Knivsta2013-11-27 20:15

Redan för 16 år sedan upptäcktes e-colibakterier i dricksvatten i Västersjö för första gången.
– Knivsta kommuns majoritet har överklagat i många instanser och fått fel. Det är skandal att kommunen inte klarat att lösa det här efter alla dessa år, tycker Björn "Nalle" Enskär (S).

Majoritetspolitikerna lovar nu att avloppsfrågan ska lösas i Västersjö, men samtidigt protesterar de mot VA-lagen eftersom den gör det dyrt för människor att leva på landsbygden.

Och flera boende i Västersjö är fortfarande oroliga för hur mycket ett nytt reningsverk kommer kosta dem.
– Kommunen gav oss beskedet att de inte tänkte lösa avloppsfrågan och därför var vi 16 fastighetsägare som gick ihop i en samfällighetsförening 2008 och byggde ett gemensamt reningsverk, säger Jarl Nordström, en av de boende i området som tycker att kommunen skött frågan dåligt.

Han menar att kommunen var starkt bidragande till att föreningen inte lyckades få med sig alla fastighetsägare i området redan 2008. I dag finns hushåll med icke godkända avlopp där bakterier riskerar rinna ut och dels förorena dricksvattnet i området igen, men också förorena Mälarens vatten.

I kommunens majoritet sitter bland andra M, C, KD och FP. Politikerna i dessa partier gick under måndagen ut med en uppmaning till de ansvariga i regeringen och riksdagen om att VA-lagen måste ändras.
– VA-lagen har utvecklats till ett stort hinder för byggande på landsbygden. Praxis har blivit att grupper om 15-25 bostadshus leder till krav på kommunalt huvudmannaskap för vatten och avlopp, något som leder till högre kostnader för brukarna, än om man kan komma överens om lokala, godkända avloppslösningar, säger Boo Östberg (C), ordförande i miljö- och byggnadsnämnden.

Politikerna bakom uppmaningen menar att det här är ett problem som inte är begränsat till Knivsta, utan är ett mönster som rör alla kommuner med landsbygd.

Björn Enskär, som även han sitter i miljö- och byggnadsnämnden, tycker att Knivsta kommun i stället ska följa nuvarande lag, att man skulle ha låtit bli att överklaga länsstyrelsens beslut om Västersjö ända upp i Mark- och miljööverdomstolen, att man skulle behandlat Västersjöborna bättre och att man ska ordna med VA så fort som möjligt.
– Det har gått prestige i frågan och hela tiden blir det högre risk att e-colibakterierna kommer tillbaka i dricksvattnet, säger Björn Enskär.

Han uppger att förhandlingar pågår mellan kommunen och Västersjöborna, men det är inget som Jarl Nordström hört talas om.
– Det enda vi har hört är att det kommunala bolaget Roslagsvatten har anlitat konsulter som ska utreda frågan, i stället för att kommunen anlitar oberoende konsulter som det var beslutat från början, säger Jarl Nordström som känner en oro för att kommunen inte ska ge dem en skälig ersättning för det befintliga reningsverket och att de dessutom ska behöva ansluta sig till en dyr kommunal avloppsrening.

Kommunstyrelsens ordförande, Göran Nilsson (M), säger att deras krav om en ny lag inte innebär att man väntar med att åtgärda avloppen i Västersjö.
– Självklart kommer kommunen att följa domen och lösa in reningsverket till ett värde som går att försvara om vi ska använda oss av deras reningsverk i framtiden. Ett annat alternativ är att bygga ett nytt reningsverk, säger Göran Nilsson.

Varför har frågan tagit så lång tid?
– Jag tycker inte att det tagit så lång tid. När samfälligheten byggde ett reningsverk såg vi det som ett viktigt steg mot en lösning. Det hade blivit billigare för Västersjöborna med fler lokala överenskommelser, men vi kommer att ordna med en kommunal lösning. Våra konsulter gör nu en opartisk bedömning av hur det ska gå till, säger Göran Nilsson.

FAKTA

E-colibakterier kan bland annat orsaka diarré.

I dag är det 18 hushåll av 32 som är anslutna till Västersjösamfällighetens reningsverk. Kostnaden blev 140 000 kronor per hushåll.

Flera växande kommuner har samma problem som Knivsta. Många äldre enskilda avlopp blir utdömda och på vissa håll har kommuner redan byggt nya reningsverk i stället. Kostnaden hamnar då mellan 300 000 och 500 000 kronor per fastighet, vilket gör att en del inte har råd att bo kvar i sina hus.

Domen mot Knivsta kommun är vägledande för hur landets kommuner ska ordna med avloppsrening i före detta fritidshusområden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om