Tidigare forskaren Amelie Berger driver ekologiskt jordbruk på heltid på Alsike prästgård.
Varför valde du yrket?
– Jag var intresserad av miljö- och utvecklingsfrågor. Därför flyttade jag till Uppsala på 1970-talet för att studera till agronom. Efter studierna åkte jag till Mocambique för att forska om skadeinsekter och biologiska bekämpningsmedel.
Så du började med att forska?
– Ja. På uppdrag av FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, skulle vi hitta alternativ till insektsgiftet DDT och vi lyckades fasa ut DDT från jordbruken. Jag bodde i Mocambique i fyra år. Att på nära håll se vad det innebär med giftiga bekämpningsmedel, hur människor hanterar rester och så vidare, gjorde mig än mer intresserad av ekologisk jordbruksproduktion.
På vilket sätt arbetar ni ekologiskt?
– Det handlar om att ha ett kretslopp. Våra djur ger exempelvis gödsel till åkrarna där vi odlar maten åt djuren. Kväve som finns i konstgödsel är annars mycket energikrävande att producera och fosfor är en ändlig resurs. Sedan får vi försöka minska våra näringsläckage så mycket vi kan. Vi odlar också klöver som fixerar kväve från luften. Viktigt är att vi inte använder kemiska bekämpningsmedel och att våra djur får röra sig så fritt som möjligt, även på vintern.
Vad tycker du om Sveriges självförsörjning?
– Vi skulle behöva vara mycket mer självförsörjande än i dag. Om vårt land skulle bli avskärmat skulle maten nog bara räcka i ett par veckor.
Är det mycket jobb med ekologiskt lantbruk?
– Det är jag och Susanne Hägerström som sköter hela gården. Vi har inte så tidiga morgnar som folk tror, utan vi börjar vid halv nio. Men vissa perioder på året är det mycket intensivt och då brukar vi ta hjälp av min familj och vänner. Vi samarbetar också med flera grannar och med dem som hyr in sina hästar i vårt stall. Exempelvis har en granne växthus på gården där han odlar ekologiska grönsaker för försäljning.
Hur kan man bekämpa djurens parasiter ekologiskt?
– Eftersom vi har tre betande djurslag här på gården; gotländska pälsfår, Anguskor för köttuppfödning och inhyrda hästar, så kan vi exempelvis växla beten och på så sätt hålla parasittrycket nere på våra marker. Ibland måste vi behandla fåren, men först efter provtagning och råd från veterinär.
Har den ekologiska utvecklingen gått framåt?
– Ja, när jag började var det exempelvis svårt att få slakttider och bra priser. Sedan byggde vi upp Upplandsbondens, en ekonomisk förening för kravcertifierade djurbönder i Uppland för att hjälpas åt, och nu finns även fler småskaliga slakterier som vi kan vända oss till.
Vad tycker du om matupphandlingar?
– Jag tycker det är bra att vi har en lagstiftning om hur vår djurhållning ska se ut i Sverige, men det är fel att den inte slår igenom i alla led. När mat köps in till skolor och äldreboenden så är det inte djur som fötts upp enligt de svenska reglerna som köps in, utan priset styr. Jag tycker att har man bestämt sig för en djurlagstiftning så ska den slå igenom i alla led.