– Det är olyckligt att enskilda personer kan komma i kläm så här och det är något som jag helst inte vill att fler ska drabbas av, säger bygg- och miljönämndens ordförande Boo Östberg (C) om ärendet.
Kvinnan som tvingats att flytta på grund av myndigheternas olika besked, har avböjt en intervju eftersom hon hyser stort hopp om att kommunen ska gottgöra henne för missen.
Hela historien började kring 2007 då fastighetsägaren sökte förhandsbesked för bygglov för ett extra hus på sin tomt. Hon fick råd från kommunen om hur hon skulle gå tillväga, men fick avslag på sina ansökningar.
Fastighetsägaren funderade på att överklaga till länsstyrelsen, men fick då enligt brevet till kommunen, svar från kommunen att det var meningslöst att gå vidare.
2010 tvingades kvinnan sälja sitt hus, eftersom hon inte hade råd att rusta upp det. Strax därefter får den nye ägaren fastigheten styckad i två tomter av en tjänsteman på Lantmäteriet. Året därpå säger kommunens bygg- och miljönämnd ja till ett bygglov. Huset som får bygglov ligger på nästan samma plats och är lika stort som det hus kvinnan tidigare fått avslag på.
Hur kan det här vara möjligt?
– Det som hänt är att det i detaljplanen står att man bara får ha ett bostadshus per tomt i området och den regeln har vi på kommunen följt, säger Boo Östberg.
Samtidigt finns inga begränsningar på hur små tomterna får göras och därför har Lantmäteriet styckat av tomten i två delar.
– I samråd med Lantmäteriet har kommunen framfört att vi gett negativt förhandsbesked och att det inte är lämpligt att stycka av tomter i det aktuella området eftersom här finns en värdefull villastadskaraktär, men Lantmäteriet styckade ändå av tomten, säger Boo Östberg.
Efter det menar han att kommunen var tvungen att ge byggnadslov eftersom det i detaljplanen står att det är tillåtet med ett hus på varje tomt. Socialdemokraterna är kritiska och reserverade sig mot majoritetens beslut redan då kvinnan fick avslag på sina bygglovsansökningar.
– Det här är inget mindre än en skandal, säger Björn Enskär (S).
Boo Östberg håller med om att det är hemskt att en enskild person ska drabbas av att olika myndigheter fattar olika beslut i samma fråga.
Den drabbade fastighetsägaren ber nu i ett brev till kommunen om att bli ekonomiskt kompenserad. Dels för de 5 300 kronor hon fick betala till kommunen för de negativa förhandsbeskeden, dels 1,3 miljoner kronor i skadestånd för det hon förlorade genom att inte kunna sälja en del av sin tomt.
– Jag är själv upprörd över det här. Det är inte vettigt att enskilda medborgare ska drabbas på det här sättet. Därför har vi gett förvaltningen i uppdrag att ordna ett möte med Lantmäteriet om hur vi ska undvika liknande fall i framtiden, säger Boo Östberg.
Han hoppas att fallet också kommer att JO-anmälas och att det blir utrett hur sådana här ärenden och konflikter mellan olika lagstiftningar ska hanteras.
– Vad jag förstår har ingen myndighet begått något formellt fel, ändå kan enskilda personer komma i kläm. Det är något som det måste gå att ändra på, säger Boo Östberg.
Kommer fastighetsägaren i Knivsta att få ekonomisk kompensation?
– Den frågan kan inte vi avgöra, utan det är jurister på Lantmäteriet och kommunen som får titta på det, säger Boo Östberg.
Vill ha kompensation för nekat bygglov
Det kan vara lättare att få byggnadslov om man går till Lantmäteriet först i stället för till kommunen. Det har en fastighetsägare i Knivsta dyrt fått lära sig. Nu ber hon i ett brev kommunen om 1,3 miljoner kronor i kompensation.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!