Knivstaföretaget Östuna T & ÅV AB vill anlägga en deponi- och återvinningsanläggning i Vilsten, mellan Husby-Långhundra och Almunge. Företaget har redan skrivit arrendeavtal på 30 år med markägarna.

– Vi hoppas kunna börja bygga anläggningen inom ett år. Det beror på om folk överklagar och om vi får tillstånd, säger företagets ägare Svante Smeds.

Mälardalen är en expansiv region med många husbyggen som genererar stora mängder schaktmassor som måste tas om hand. Samtidigt är det ont om deponi- och återvinningsanläggningar här.

Företaget söker tillstånd för att årligen återvinna upp till 100 000 ton avfall och maximalt deponera 300 000 ton om året. Deponin ska ta emot leriga massor som inte kan förädlas och som klassas som icke-farligt avfall. Det som kan säljas vidare i förädlad form är främst morän, grus, asfalt, betong och tegel.

För att minimera risken för vattenföroreningar ska marken under deponin tätas och en geologisk barriär skapas. Ytvattnet ska renas i ett eget dagvattensystem.

I dag består marken av skog, myr och en mindre äng.

Anläggningen på 9,5 hektar skulle innebära torrläggning av en myr. Som kompensation blötläggs en angränsande myr på cirka 6,6 hektar. Ett mindre parti skogsmark påverkas negativt, vilket markägaren ska kompenseras för, men Svante Smeds påpekar att döda träd gynnar den biologiska mångfalden och att en öppen vattenspegel i den angränsande myren är bra för fågellivet.

Mark- och miljödomstolen i Nacka samlar nu in yttranden innan de tar ett beslut.

Kommunen efterfrågar i sitt yttrande kompletterande bulleråtgärder och att lerans karaktär undersöks bättre. De påpekar även bland annat behovet av en naturvärdesbedömning, en ornitologisk inventering och en fördjupad analys av verksamhetens totala klimatpåverkan.

– Det här har varit på gång ganska länge. Kommunen kan inte stoppa anläggningen eftersom vi inte har reserverat området för något annat, säger Claes Litsner (S), ordförande i bygg- och miljönämnden.

Knivsta kommun har inte haft något intresse av området vare sig i översiktsplanen, kulturplanen eller grönstrukturplanen.

I grunden är Claes Litsner positiv, eftersom fler deponier behövs i regionen.

– Förr körde man avfallet till närmaste kärr. I dag är det ordning och reda, säger han.