I måndags släppte Lärarnas Riksförbund en rapport där Knivstas skolor hamnar på plats 284 av landets 290 kommuner. "Knivsta lyckas inte inom något av de studerade områdena", skrev Maria Karlsson, kommunordförande i Lärarnas Riksförbund Knivsta och Åsa Fahlén, förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund, i en debattartikel i måndagens UNT.

– Jag är väldigt förvånad, säger Bengt-Ivar Fransson (M), ordförande i utbildningsnämnden i Knivsta.

I november 2018 rankades Knivsta som länets bästa skolkommun av Lärarförbundet. Då hade de plats 107 av landets 290 kommuner.

Artikelbild

| "Vi vill två saker, att eleverna ska må bra och få så bra resultat som möjligt", säger Bengt-Ivar Fransson (M). Enligt honom är Lärarnas Riksförbunds kritik mot Knivsta missvisande.

– Även de tog hänsyn till socioekonomiska faktorer i sina jämförelser. Vilken ranking ska man tro på? säger Bengt-Ivar Fransson.

I sin rapport jämför Lärarnas Riksförbund kommunernas grundskoleverksamhet inom fyra områden: undervisningskostnad per elev, lärarlöner, lärarbehörighet och elevresultat.

– Rapporten får Knivsta att framstå som en dålig skolkommun. Det är grovt missvisande. Jag upplever det inte så i förvaltningen eller på skolorna. Knivstas elever har i snitt 230 meritpoäng när de går ut 9:an, det är bland de högsta i landet, säger Bengt-Ivar Fransson.

I debattartikeln framgår att Lärarnas Riksförbund vill att skolan ska finansieras av staten för ökad likvärdighet.

Artikelbild

| I november rankades Knivsta som bästa skolkommun i länet av Lärarförbundet. Då var det medlemmar som inte riktigt kände igen sig, berättar Maria Karlsson, Lärarnas Riksförbund Knivsta.

– Fackföreningarna har sin egen agenda. Men de ska inte använda Knivsta som slagträ i en undersökning som är bristfällig, säger Bengt-Ivar Fransson.

– Herre jisses, tror han verkligen det? Sånt sysslar inte Lärarnas Riksförbund med, svarar Maria Karlsson, kommunordförande i Lärarnas Riksförbund Knivsta.

Maria Karlsson betonar att andra även andra kommuner med dåligt resultat har blivit uppmärksammade, till exempel Enköping. Hon förstår att rankingen kan upplevas som orättvis, men försvarar undersökningen.

– Den baseras på tio olika kommungrupper, fyra delmodeller och två olika variabler. Det gör bedömningen mer rättvisande, säger hon.

Trots att Knivstas avgångselever har ganska högt meritvärde hamnade kommunen på plats 252 i elevresultat. Det beror på att snittet jämförts med andra kommuner i gruppen "förortskommun till större städer".

– 230 meritpoäng är inte dåligt, men de andra i samma grupp presterade högre i förhållande till de olika variablerna. Elevpengen är också lägre i Knivsta jämfört med likvärdiga kommuner. När det gäller lärarlöner och lärarbehörighet ligger kommunen något bättre till, säger Maria Karlsson.