â Det roligaste med hundförarjobbet Ă€r nĂ€r vi blir avgörande för resultatet. Och i tisdags, vid den stora polisinsatsen vid Ăstuna, blev vi det, berĂ€ttar hundföraren Gustav.
Han menar att polisen inte hade hittat mÀnnen som sprang frÄn platsen utan hjÀlp frÄn polishunden Luna.
â Vi hade hunnit 50 meter innan Luna lĂ€gger sig ner och markerar vid en svart sopsĂ€ck. Att hon markerar betyder att det nyligen varit en mĂ€nniska dĂ€r, berĂ€ttar Gustav.
Gustav spÄrar vidare tillsammans med Luna i cirka 500 meter med uppbackning frÄn patruller och helikopter.
â Vi tar oss över en vĂ€g och vidare ut pĂ„ en Ă€ng. Vid en skogsdunge viker Luna av och under en tĂ€t gran hittar hon en man som gömmer sig.
Mannen grips av en patrull och Luna fÄr upp ett nytt spÄr som tar dem genom skog, vÀgar, bostadstomter och kohagar.
â I en av kohagarna Ă€r det vĂ€ldigt högt vatten. Först fĂ„r jag vatten upp till knĂ€na och sen till hakan. Jag har full polisutrustning pĂ„ mig, men den Ă€r inte helt vattentĂ€t och radion i örat slutar fungera, berĂ€ttar Gustav.
I sex kilometer fortsÀtter de sitt sökande innan de börjar bli trötta och kalla och fÄr sÀmre intensitet i spÄret.
â Det Ă€r ett fantastiskt samarbete mellan mig och Luna, polishelikoptern i luften och patrullerna pĂ„ marken. TyvĂ€rr hinner vi inte ikapp den tredje personen och mĂ„ste ge upp.
NÄgra timmar senare Äker en annan hundförare till platsen.
â Min kollegas hund följer upp ett nytt spĂ„r och hittar slutligen den tredje mannen.