Den senaste månaden har de nära 14 000 medlemmarna i Facebookgruppen Arkitekturupproret kunnat rösta på vilket av tio nybyggen i landet som är fulast. Uppland hade tre byggprojekt på listan, som UNT tidigare skrivit om, förutom Segerstedthuset även Uppsala entré öster om Resecentrum och Junior Living i Knivsta.

När omröstningen var över stod Uppsala universitets nya byggnad i korsningen Norbyvägen–Dag Hammarskjölds väg på tisdagen som klar vinnare. Sigvald Freylander, sekreterare i Arkitekturupproret som startade som en Facebookgrupp 2014 och numera också har blivit en förening, tror att det beror på Uppsalabornas starka engagemang:

– För några veckor sedan kom det helt plötsligt en massa Uppsalabor som anslöt sig till gruppen och började tokrösta. Uppsala har en väldigt stark tradition sedan flera år tillbaka att skapa stark opinion mot ful bebyggelse. Psykiatrins hus var ju på tapeten för några år sedan, det var ju tunga namn som uttalade sig mot det huset.

Artikelbild

| Uppsala Entré. Arkitekturupprorets motivering: "En förklaring är överflödig. DDR-lådor och punkthus är så 1960."

– Det är en väldigt känslig miljö och turister som kommer till Uppsala springer inte ner och tittar på Segerstedthuset, de går direkt till Slottet och Domkyrkan.

Arkitekturupproret vill "verka för vackrare nybyggnation i Sverige". Kasper Kalkon-priset är en direkt spark mot det prestigefyllda Kasper Salin-priset, som varje år delas ut av Sveriges Arkitekter.

– Vi vill ju gärna dela ut ett fint pris, men det går inte att hitta någonting att dela ut det till. Det är bara modernism som gäller, säger Sigvald Freylander, föreningens sekreterare.

Modernismen, som slog igenom i Sverige i och med Stockholmsutställningen 1930, står inte högt i kurs inom Arkitekturupproret.

Artikelbild

| Junior Living i Knivsta. Arkitekturupprorets motivering: "Hela 'Junior Living'-konceptet med rebaricerade hus nomineras. Byggnaderna som sedan 2015 finns i Knivsta färdigställs just nu också i Västberga. De nomineras eftersom de ser ut att ha rymt från 1960-talets allra fulaste period. Arkitekterna har ansett sig vara nyskapande genom att klä fasaden i plast, men det blev ändå ett magplask. Till byggnadernas försvar har vi ju en bostadsbrist för ungdomar som kräver ett billigt boende, men det finns andra exempel på att prefabricerade byggnader inte behöver bli fula utan kan smälta in."

– De här fyrkantiga lådorna och barackerna introducerades och det slog direkt. Det var ju funktionellt, fräscht och bra på den tiden. Men sedan har det blivit som att alla hus alltid ska se ut sådär, säger Sigvald Freylander.

Det är den typen av hus som vinner de fina priserna?

– Hela tiden. Och det är ju bara pastischer på det vi sett sedan 1950- och 60-talet, ytterligare en låda som ser ut precis som allting annat.

Bland de "goda exempel" som visas upp i gruppen finns en tydlig dragning åt förra sekelskiftet. Vad är det som tilltalar så mycket med den byggnadsstilen?

– Där följer man fortfarande etablerade arkitektoniska principer som man har följt sedan antiken. Det handlar om proportioner och harmoni och normal trivsel. Den modernistiska arkitekturen handlar ju tvärtom om att man ska provocera, sticka ut och bryta av. Vad är det för självändamål i det?

Sigvald Freylander menar att det finns ett förakt mot den klassiska arkitekturen inom landets arkitektkår. Men det finns en annan rörelse utanför Sverige också, i Tyskland, England, Polen.

– Där bygger man nytolkningar av den gamla arkitekturen. Det ser nytt ut, men det liknar och harmonierar med den äldre arkitekturen. Just nu i Berlin är stilen runt 1910- och 1920-talet otroligt populär att bygga i.

Enligt planen ska Kasper Kalkon-priset utses årligen. Priset innebär att Arkitekturupproret kommer att skicka en faktura till den danska arkitektfirman 3XN, som ritat Segerstedtshuset, för kostnaden för prisbucklan samt ersättning bland annat för förfulande och porto.

– De får originalbucklan – men bara om de betalar hela fakturan på 250 227 kronor, annars får de en billigare kopia, säger Sigvald Freylander.

Uppsala hade även chans till mer traditionella arkitektpriser på tisdagskvällen, när branschföreningen Sveriges arkitekter delade ut sina främsta utmärkelser.

Frodeparken på östra sidan om Resecentrum och Ulls hus vid SLU:s campus i Ultuna var nominerade till Sienapriset för årets bästa landskapsarkitektur. Byggprojektet Östra Sala backe var nominerat till priset för bästa planeringsarbete. Ingen av utmärkelserna gick emellertid till något Uppsalaprojekt.