Då kan kommunen säga nej till spårvagnar

I torsdags kom beskedet att staten går in med 900 miljoner i Uppsalas kollektivtrafiksatsning i södra staden, med villkoret att det är spårväg som byggs. Med det beskedet i ryggen börjar nu ett intensivt planerings- och beräkningarbete med sikte på början av 2021.

– Då ska vi ha utredningar, kalkyler och planer klara. Två pusselbitar är utvecklingen av Resecentrum för fyrspår och en fördjupad översiktsplan för Bergsbrunna med ett läge för den nya stationen, säger Erik Pelling (S), kommunalråd och ordförande i byggnadsnämnden.

Politikerna i Uppsalas kommunfullmäktige är de som kommer att ha igångsättningsbeslutet i sin hand.

– Då kan vi trycka på startknappen eller dra oss ur. Men vi har ett avtal med staten nu där bostäder är vår motprestation för att få fyrspår mellan Uppsala och Stockholm. Drar vi oss ur kollektivtrafiklösningen från staten finns förstås en risk att de ruttnar på oss och säger att det inte blir något fyrspår heller, säger Erik Pelling.

Arbetet kommer på tjänstemannanivå att ledas av en nyrekryterad projektledare, Gabriella Burel, som börjar sin tjänst i mitten av augusti. Hon kommer från ett jobb som projektledare på Stockholms lokaltrafik för tvärbanan mellan Kista och Solna och tidigare Spårvagn city i Stockholm.

Och det lär bli bråda tider för henne. Enligt Erik Pelling är tidplanen tajt. 2029 ska Bergsbrunna station stå klar och spårvagnar gå på rälsen genom Uppsala. 2024 ska spårbygget vara påbörjat för att de 900 miljoner kronorna från staten ska betalas ut.

Men för att allt det här ska bli av menar Erik Pelling att det krävs en stabil majoritet i kommunen. Liberalerna och Centerpartiet har redan uttalat stark skepsis mot regeringens spårvägsbesked. Moderaternas kommunalråd Fredrik Ahlstedt vill se hela det utredningsunderlag som nu ska arbetas fram innan han säger jag eller nej.

– Vi borde egentligen haft den utredningen redan nu. Nu krävs analys, kostnadskalkyler och eftertänksamhet. Finansieringsfrågan är så viktig, den slutgiltiga kostnaden gör oss oroliga, säger han.

När underlaget är på bordet vill Fredrik Ahlstedt att det ska ställas mot den utredning av busstrafik, den så kallade BRT-lösningen, som gjorts.

– Det är en stor kostnad även för den. Allt måste vara på plats innan vi kan väga dem mot varandra.

Stefan Hanna (C) har sagt att han hoppas regeringens spårvägsbeslut rivs upp om det blir maktskifte. Den inställningen är "oseriös", säger Fredrik Ahlstedt.

– Risken är ju att vi blir utan pengar då i stället.

Erik Pelling menar att Moderaterna tar ansvar i den här frågan.

– Jag uppfattar att vi har en stabil majoritet, även om jag så klart önskar att fler partier stod bakom.