Samma utveckling syns även hos Ica, en annan storspelare på marknaden för kontantuttag. Enligt Ica minskade kontantuttagen i kedjans butiker med 20 procent under första halvåret i år.

Den radikalt minskade användningen av kontanter de senaste åren gör att det blir allt svårare att motivera ett stort nätverk för kontantuttag med kommersiella argument, enligt Bankomats marknadschef Johan Nilsson.

På riksdagens bord

Artikelbild

| Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) har fått regeringens klartecken för en proposition med skärpta krav på bankernas kontanttjänster runt om i landet. Arkivbild.

Han efterlyser därför mer flexibla regler vad gäller kraven på banker att tillhandahålla kontanter än de som nu ligger på riksdagens bord.

I stället för ett lagkrav baserat på boendeplats skulle jag vilja att bankerna frivilligt åtar sig att upprätthålla en tillräcklig kontantinfrastruktur på de ställen där människor använder kontanter, säger Johan Nilsson.

Bolaget Bankomat ägs gemensamt av storbankerna och har ungefär en 80-procentig andel av marknaden för kontantuttag. Andra stora spelare på marknaden för kontantuttag är Ica och Kontanten, med cirka 400–500 uttagsautomater vardera. Bankomat har 1 670 automater.

Det innebär att Bankomat har tagit bort var fjärde uttagsautomat sedan 2012. Icabanken har samtidigt ökat antalet från 331 till drygt 400.

Artikelbild

| Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) vill skärpa kraven på bankernas kontanttjänster runt om i landet. Arkivbild.

Många Ica-handlare, inte minst på landsbygden, har kvar sina uttagsautomater som en service till sina kunder trots att det är förknippat med relativt stora kostnader. För många, inte minst äldre, är kontanter fortfarande ett ganska vanligt betalningssätt och uttagsautomaten hos den lokala Ica-handlaren är ofta den enda som finns att tillgå, säger Carl Lybeck, chef för vad som kallas Företagsaffären på Icabanken.

Över hela landet

För bankerna kan det dock bli skärpta krav på kontanttjänster runt om i landet. Riksdagen väntas i höst klubba en ny lag som från och med 2021 tvingar alla större banker att erbjuda kontantuttag över hela landet, med hot om böter på tiotals miljoner för den som inte uppfyller de skärpta kraven.

Enligt finansmarknadsminister Per Bolund (MP) behövs de skärpta kraven på storbankernas kontanttjänster för att säkra att grupper som befinner sig i vad som kallas digitalt utanförskap – som vissa äldre, nyanlända, personer med funktionsvariationer – får tillgång till kontanter.

Det handlar enligt Bolund om personer som "inte kan eller vill använda sig av andra betalningsmedel".

"Det finns därför skäl att slå vakt om kontanters funktionalitet som betalningsmedel. Ett sätt att göra det är att se till att tillgången till kontanttjänster är god i hela landet. Bankerna bör vara de som svarar för tillgången av dessa tjänster", säger han i en skriftlig kommentar till TT.

Kunden får betala?

Riksbankskommittén, som presenterade en utredning om nya kontanthanteringskrav på bankerna i fjol, har beräknat att det skulle kosta storbankerna upp till 15 miljoner kronor per år att uppfylla de skärpta kraven. Bankerna räknar dock med att det kommer att kosta betydligt mer.

Det kommer bli färre och färre aktörer som vill vara med och göra det här. Butikerna kommer att vilja hantera mindre kontanter, säger Johan Nilsson.
Om Bankomat skulle tillgodose lagkravet med automater skulle vi behöva sätta ut 300–350 nya automater i Sverige. Det är en ganska stor ökad kostnad för oss. Vi har räknat med att det ökar våra driftskostnader totalt med drygt 100 miljoner kronor per år, tillägger han.

Han räknar med att kostnadsökningen i slutändan kommer att hamna hos hushåll och företag, i form av ökade avgifter.

Så länge man inte bedriver en ideell verksamhet måste man ju täcka sina kostnader, säger Nilsson.