Det finns flera olika typer av journalistik. En är så kallad händelserapportering, där en stor del av kvaliteten ligger i att vara snabbt ute. När det sker en skottlossning i Uppsala kan man läsa om det direkt på UNT.se. Denna typ av rapportering har fullt naturligt utvecklats mycket i takt med internets genombrott.
En annan journalistik är av mer fördjupande karaktär. Vår artikelserie ”Det kriminella Uppsala” som inleddes i lördags fick mycket uppmärksamhet. I den första publiceringen fick läsarna möta både kriminella, brottsoffer och anhöriga. Deras berättelser skapar en förståelse för vilka mekanismer som ligger bakom våldsamheterna.
LÄS MER: "Det enda du tänker på är hämnd"
Gemensam faktor för skjutningarna i Uppsala är droger. Om detta kommer UNT att berätta mer i kommande delar.
LÄS MER: "Tysthetskultur bakom ouppklarade brott"
LÄS MER: "Varför skjuts det i Uppsala så att människor dör?"
Den fördjupande journalistiken är temat när Stora journalistpriset delas ut på torsdagen. Sveriges kanske mest prestigefyllda journalistpriset delas ut i klasserna Årets avslöjande, Årets berättare, Årets förnyare och Årets röst. Ett antal namnkunniga bidrag är nominerade, bland annat ”Paradisläckan”, där flera redaktioner samarbetade med granskningen av läckta dokument som visade hur storföretag och rika personer undvikit skatt, Dagens Nyheters avslöjanden om turerna kring byggandet av Nya Karolinska sjukhuset i Stockholm samt den skakande radiodokumentären ”Hästgården”, som berättade om sexuella utnyttjanden, skyddslösa barn och en naiv vuxenvärld.
Själv förväntar jag mig att Matilda Gustavsson på Dagens Nyheter får priset för Årets avslöjande för reportaget om den så kallade ”Kulturprofilen”. I publiceringen berättade 18 kvinnor om mannens övergrepp och här kan vi prata om journalistik som gör praktisk skillnad.
Publiceringen stod i centrum för metoo-rörelsen i Sverige, utlöste en jättekris i anrika Svenska akademien och bidrog i hög grad till att årets utdelning av Nobelpriset i litteratur ställdes in.
Mannen dömdes till fängelse för våldtäkt, ett fall som nu ligger för prövning i hovrätten.
Det intressanta är att flera av uppgifterna kring den så kallade ”Kulturprofilen” var kända sedan tidigare, bland annat genom en publicering i Expressen för många år sedan. Detta visar på flera saker.
Dels kraften i väl berättad journalistik. Matilda Gustavssons reportage var en kombination av gedigen research – där hon skaffade sig de 18 kvinnornas förtroende – en välskriven text och en kraftfull presentation.
Dels värdet av det som kallas tajming. Arbetet med reportaget hade pågått under lång tid, men blev klart samtidigt som metoo briserade. Flera av uppgifterna var som sagt kända sedan tidigare, men sedan dess har synen på mäns ”rättighet” att tafsa på kvinnor ändrats. Det är långt kvar men det är till exempel inte längre självklart att kvinnor som klär sig i kort kjol får skylla sig själva. Sverige har fått en samtyckeslag och den som utser ”årets fuckgirl” på en skolbal blir åtalad.
I detta sammanhang påverkar journalistiken och samhället varandra, precis som det ska vara.
Även om det går långsamt fram så ger det hopp om en bättre värld.