UNT:s reportrar: "Kunde dåden ha avvärjts?"

För drygt ett år sedan mördades Uppsalabon Lisbeth Liljegren, 78, på öppen gata av en för henne helt okänd kvinna.
Lisbeths dotter känner vanmakt och har skrivit till alla riksdagsledamöter för att få svar på hur de tänker motverka att samma sak händer igen. Men hennes mejlkorg och brevlåda ekar fortfarande tomma.

Närboende ställde ut blommor och ljus invid gångvägen där undersköterskan Nimo Bashir Daud hittades död.

Närboende ställde ut blommor och ljus invid gångvägen där undersköterskan Nimo Bashir Daud hittades död.

Foto: Maria Lindblom

Krönika2025-04-05 20:00

Krönika

– Den största frågan just nu är varför en sådan här man rör sig ute bland allmänheten? Varför tas inte psykiskt sjuka omhand på rätt sätt?

Frågan kommer från Yasir Daud, 25, när vi är i Märsta för att rapportera om mordet på undersköterskan Nimo Bashir Daud, 28. Liksom Lisbeth Liljegren hade Yasirs syster Nimo oturen att hamna på fel plats, vid fel tillfälle. På väg hem från jobbet höggs hon ihjäl av en psykiskt sjuk man.

I en kommande serie artiklar har vi försökt reda ut hur det kan komma sig att personer som anses vara en fara för sig själv eller andra inte läggs in för vård. Det har visat sig att det finns olika åsikter om hur lätt eller svårt det är att tvångsvårda någon enligt dagens regler. Vissa patienter ses som ”Svarte Petter” uppger en forskare som förklaring till varför mycket våldsamma patienter släpps ut i stället för att få vård. 

Det finns också olika syn på vilka uppgifter som är polisens och vilka som är vårdens. Enligt poliser som arbetar på fältet i Uppsala län ägnar de runt 80 procent av sin arbetstid åt fall som har med psykisk ohälsa eller våld i nära relation att göra.

Det är alltså inte tjyvar och banditer som polisen till största del lägger sina resurser på, utan på människor som har behov av professionella psykiatriska och sociala insatser.

Samtidigt varnar anhörigföreningar om att läget är akut, platserna räcker inte till åt de svårast sjuka i vårt län. Region Uppsala har 26 psykiatriska vårdplatser per 100 000 invånare, vilket är långt under rikssnittet.

Viktigt att påpeka i sammanhanget är att det är en försvinnande liten del av dem som har en psykisk sjukdom som begår oprovocerade våldsbrott. Men några gör det och varje gång det har hänt måste frågan ställas:

Kunde det här dådet ha avvärjts om personen fått mer hjälp? 

Båda Lisbeth Liljegrens och Nimo Bashir Dauds mördare hade kontakt med psykiatrin, båda gärningspersonerna hade en känd våldspotential. Ingen av dem uppfyllde kriterierna för tvångsvård, utan kunde röra sig fritt i samhället.

För det betalade Lisbeth och Nimo det högsta priset.

I vår kommande serie kan du läsa mer om vad de anhöriga tycker och vad de får för svar från bland andra socialminister Jakob Forssmed (KD).

Karta: Akademiska Sjukhuset
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!