När jag i tonåren "kom ut" som vegetarian skakade kompisarna i Gottsunda på huvudet. I dag är det inte lika udda att välja bort kött. Det tycks snarare vara inne att bekämpa "köttnormen". Att människor själva väljer bort kött är förstås helt i sin ordning. Men ska offentliga institutioner välja åt oss?

SSU föreslog tidigare i år "vegetarisk norm" på ”skolor, äldreboenden och inom sjukvården”. Politiska ungdomsförbund ska visserligen få tänka högt, men var det verkligen ingen varningslampa som blinkade i SSU? Ska politiker diktera vad barn, äldre och sjuka - människor som själva sällan kan göra ett annat val - ska ha på tallriken?  

 

I praktiken tillämpas SSU-linjen på en kommunal förskola i Umeå. Även Livsmedelsverket kampanjar mot "köttnormen". På twitter skrev myndigheten följande: "Män och killar äter mest kött, det är varken bra för hälsan och miljön. Hur kan köttnormen ändras? Man behöver inte äta mycket kött för att vara manlig eller bygga muskler?"

Det hela låter som när Miljöpartiets tidigare språkrör Åsa Romson i ett Almedalstal för några år sedan beklagade sig över att "män äter mer kött" och på alla andra sätt lever ”fel”.  

En opinionsbildare är förstås fri att kritisera köttätande män. Men det är ingenting som ingår i ett myndighetsuppdrag. Myndigheter ska varken opinionsbilda eller uppfostra. 

Dessutom uppmanar Livsmedelsverket i ett ytterligare inlägg politiker att agera, genom att citera forskare: ”Nuvarande köttkonsumtion behöver halveras. Hur? Lägg inte allt på konsumenterna, behövs politiska beslut och en livsmedelsbransch som tar mer ansvar för hållbart utbud, säger Elin Röös, forskare på SLU.” 

Kampanjen mot köttätande är ren och skär aktivism.

Behöver vi då inte minska köttätandet för klimatets skull? Som Maria Ripenberg har påtalat här på sidan är frågan komplex: "Enligt WWF klarar klimatkraven just kravmärkt, EU-ekologiskt kött och certifierat naturbeteskött. Liksom svensk och europeisk kyckling" (18/11). Att många skulle behöva äta mindre kött för hälsans skull är sant, men att "köttfritt" alltid är ett bättre klimatval är alltså inte skrivet i sten. Lika lite som att ekologiskt per automatik är det mest klimatsmarta.

 

Missförstå mig rätt: det är fantastiskt med det vegetariska utbud som finns i dag. I allt från skolmatsalen till hamburgerrestaurangen är det i dag en självklarhet att erbjuda köttfria alternativ. För att vi helt enkelt vill ha det så. Att politiker och myndigheter vill detaljstyra vad vi ska ha på tallriken är någonting annat. När man läser Livsmedelsverkets anti-kött-kampanj handlar det mer om folkuppfostran än om saklig information.

När jag nås av tidningsrubriken "Skolbarn vägrar äta vegetariskt" kan jag därför inte låta bli att roas en aning. På en skola i Stockholm går det nämligen trögt att få barnen att lyda. "Det stämmer att vi har svårare att få barnen att gilla den vegetariska maten", säger rektorn som tror att det krävs "lite tid för dem att vänja sig vid det nya" (Söderort direkt, 4/12). Direktiven kommer uppifrån, där Stockholm stads mål är att minska på kött i kosten. 

 

Det är ett sundhetstecken att alla inte ställer sig i raka led så fort makten knäpper med fingrarna. Vi är alla olika. En del människor mår bra av kött, andra av mindre och en del mår utmärkt av helt vegansk kost. Tycke och smak spelar förstås också in. 

Våra politiker gör bäst att respektera det. Och myndighetspersonal ska definitivt låta bli moraliserandet. Att äldre vill äta mat de är vana vid, eller att somliga män föredrar kött, är inte er business.