Replikskiftet finns i teckningen I audiens hos Hitler, en av signaturen Blix mest berömda antinazistiska karikatyrer. På bilden ser man hur den norske ”förern”, Vidkun Quisling, på besök i Berlin hejdas av tyska vakter utanför Rikskansliet. Ragnvald Blix kom själv från Norge och publicerades i Sverige i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.
Blix fångar både Quislings personliga obetydlighet och vidden av hans svek mot sitt eget land – hans eget efternamn har blivit synonymt med begreppet landsförrädare. I tisdags utbröt diskussion i Sverige om huruvida det var lämpligt eller olämpligt av Carl Bildt att jämföra Ukrainas avsatte och landsflyktige president Viktor Janukovytj med Quisling.
Naturligtvis kan varken Janukovytj eller Putin jämföras med Hitler. Och därmed haltar också parallellen i politiskt- ideologiskt avseende. Men nu gällde det snarare landsförräderiet. Janukovytj har, som Bildt konstaterade, satt sig i ett främmande land och säger att han önskar att en främmande armé ska erövra hans hemland. Dessutom är han moraliskt, och kanske också formellt juridiskt, ansvarig för dödligt våld mot sina landsmän. En person som uppträder på det sättet kan rimligen kallas för en Quisling, oavsett namnet och oavsett den politiska åskådningen (i Janukovytjs fall handlar det väl dessutom snarare om privata ekonomiska intressen än om politiska åsikter).
Parallellen är alltså inte exakt. Och den är definitivt inte särskilt artig eller diplomatisk. Statskunskapsprofessorn Christer Jönsson hör till dem som uttryckt sin förvåning över Bildts språkbruk. Man bör använda en helt annan samtalston om man vill åstadkomma ett närmade eller en politisk lösning, säger Jönsson till TT.
Men han har själv missat en viktig poäng. Det finns inget som tyder på att Janukovytj kommer att spela någon roll för den fortsatta utvecklingen av Rysslands aggression mot Ukraina. Det framgick tydligt av Vladimir Putins presskonferens i tisdags. Att Janukovytj redan var förbrukad för Putins syften var tydligt redan när överenskommelsen om nyval till presidentposten träffades och det står också tämligen klart att Ryssland sedan länge haft en ”plan B”, om Janukovytj skulle bli en alltför stor belastning för Putins maktsträvanden.
Detta hindrade naturligtvis inte Putin från att påstå att avsättningen av Janukovytj var grundlagsstridig. Men det som faktiskt hände var ju att Janukovytj själv försvann från presidentpalatset för att senare dyka upp i Ryssland. Eftersom presidenten inte längre fungerade utsågs parlamentets talman till tillfällig president i väntan på nyval. Också bildandet av interimsregeringen följde normala procedurer – även om förutsättningarna givetvis var allt annat än normala.
Quisling avrättades efter Norges befrielse. Janukovytj kan förmodligen se fram mot en pensionärstillvaro i någon förort till Moskva.