”Åshöjdens BK”, Max Lundgrens kultförklarade bok, kunde ha utspelat sig i Enköping. Boken skulle då ha hetat Murgårdarnas SK och vi har förflyttat oss bakåt till 1950- och 1960-talen.

– Vi var hundratals ungefär jämnåriga ungar i det som kallades Murgårdarna längs Bergsgatan. Stor stjärna i vårt kvartersgäng var Conny Granqvist, som via ESK kom något litet längre i fotbollskarriären än vi andra, typ till Djurgården och landslaget.

Enköpings SK slukade Murgårdarnas SK. Detsamma gjorde grabbarna med de cocosbollar som ska ha varit övergångssumman från ESK. För Bo Svalby blev det senare ishockey och fotboll för SK Elvan, tennis på god motionsnivå och numera golf i Orrestas lag för 60 plus.

Artikelbild

| Arkitekten Bo Svalby vid sitt originella hus i två våningar och fem etage. Bara en mellanvägg finns kvar av det ursprungliga torpet längs Gådevägen mellan Grillby och Enköping.

– Jag kan aldrig sluta med idrotten. Hustrun Eva delar intresset för både tennis och golf, så jag behöver inte rymma ut bakvägen med racket och klubbor.

Sedan 1979 bor paret Svalby i ett speciellt, till och mer alltmer speciellt, hus längs Gådevägen mellan Grillby och Enköping.

– Från början var det ett litet torp utan vatten och med utedass. Av torpet finns bara en innervägg kvar. Där vi skulle ha fönster och burspråk var det en timmervägg i vägen, så valet blev att bygga nytt.

Att en arkitekt skapar något alldeles eget för just egen del, tycks inte alltför långsökt.

Artikelbild

| Inte många vet att Bo Svalby är arkitekten bakom installationen Skiftnyckeln och muttern, numera vid infarten till Enköping från E 18 och väg 70 sett.

– Eva och jag har gjort allt i etapper, från stampat jordgolv till dagens tvåvåningshus i fem etage, och när det hela börjar vara klart har vi gett oss på att bygga ett växthus, också det i något egensinnig stil.

När Bo Svalby hoppade av skolan efter nian, var han en ung man utan någon riktig plan för framtiden. Bosse började som hjälpare till morbrorn och snickaren Rolf Aspengren.

– Vi jobbade i Bredsand. Morbror hade inte råd med bil. Han åkte moppe med verktygslådan på pakethållaren. Med handen på hans axel hängde jag efter på cykel.

Efter lumpen på P1 i Enköping pendlade Bosse till Stockholm för jobb som snickare. Men bistra tider väntade branschen. En 23-åring som inte ens hade gymnasieexamen stegade in på Arbetsförmedlingen och berättade att han skulle bli arkitekt.

– Det hela slutade med att jag fick ams-bidrag för att gå på gymnasiet, skärpte mig rejält och fick toppbetyg. Anlagstesten visade att jag borde bli flygledare, men jag framhärdade. Arkitekt och inget annat. Sagt och gjort, det blev KTH i Stockholm.

Efter fyra års studier var den nyblivne arkitekten tillbaka i Enköping. Jobb på ett par lokala byråer och slutligen sin egen 1995 tillsammans med arbetskamraten Christina Nordström från den tidigare arbetsgivaren Arkitektgruppen.

– Vårt företag Birkaarkitekter har tagit ner skylten på Kyrkogatan. Numera jobbar jag hemifrån, avböjer nya uppdrag, men hjälper fortfarande gamla kunder.

Just gamla kunder måste det finnas gott om. Det går knappast att lista de mer än 300 lokala projekt som Bo Svalby har skapat vid ritbord och i cad-dator. Ett sticker dock ut mer än de andra, och har dessutom blivit en symbol för den forna Bahco-staden: Installationen Skiftnyckeln och muttern. Numera placerad i rondellen vid Salainfarten.

– Skiftnyckeln tog faktiskt omvägen via världsutställningen i Sevilla. Ett lika originellt uppdrag var att rita klosterkyrkan i Östanbäck utanför Sala. Men det är, som det brukar heta, en helt annan historia.