Det blir aldrig bra när man låter sig provoceras. Uppsalafilosofen Folke Tersman skrev på UNT Debatt (17/4 -13), i samband med Åsikt Uppsalas paneldebatt om köttkonsumtion förra våren, att många vegetarianer upplever sig som ”levande anklagelser”. Kände sig LRF hotat när Nyköpings kommun beslutat införa köttfri dag på onsdagar?
LRF åkte till Gripenskolan lagom till lunch för att servera eleverna kött. Hamburgare är kanske inte förknippade med de allra sundaste matvanor. Men kön av elever ringlade lång till McDonalds nära samarbetspartner LRF:s extrainsatta bespisning. Fatta! Gratis hamburgare!
Syftet med aktionen var att väcka debatt om det goda, svenska köttet kontra det dåliga utländska. Debatt blev det. Men kanske inte på det sätt man hade tänkt.
Dels uppfattade många ”köttattacken” som en barnslig obstruktion av skolans pedagogiska arbete om klimat och hälsa.
Dessutom blev argumenten till en pinsam kavalkad av unkna och komiska uttalanden, som att flickor som vill bli ”snygga” bör äta kött, och att kor visserligen fiser, men att vi inte vet hur mycket vi människor skulle prutta om vi åt bönor i stället för kött: ”De siffrorna har vi inte.”
Att svenska köttproducenter vill att vi köper deras varor är inget konstigt. De lever på det. Så redan där bör man ta en rejäl nypa salt på biffen.
Men, som jag skrev på Ledarloggen i tisdags, så känner LRF naturligtvis till köttets klimatpåverkan – eftersom den minskar i svensk köttproduktion. LRF har säkert bläddrat i den vetenskapligt baserade Köttguiden, Jordbruksverkets skrift Hållbar köttkonsumtion, Naturvårdsverkets Köttkonsumtionens klimatpåverkan och så vidare.
Västvärlden står för omkring 10 ton klimatgaser per person och år. En hållbar nivå anses ligga på 1-2 ton. Detta utvecklade Gabriella Cahlin, chef på Jordbruksverket, på UNT Debatt (15/4 -13). Då en tiondel av utsläppen kommer från kött, betyder det att enbart köttkonsumtionen i Västvärlden nästan motsvarar den totala, hållbara nivån.
Köttätandet ökar i hela världen, i rika länder från höga nivåer - svenskarna äter 40 procent mer sedan 1990. Produktionen slukar energi och tar mark i anspråk för bete och foder. Regnskog huggs ned för att vidga betesmarker. Och så vidare.
Visst vore det bra om svenskt kött utgjorde en något större andel av den globala marknaden (fast då får man beakta transporterna). Men det blir ju ändå, apropå metanläckage, en fis i rymden. Köttätandet måste ned, vi har inget val. Om man inte vill bli vegetarian kan man satsa på något dyrare kött fast sällan, i stället för dagligt ”slentriankött”. Det är bättre för hälsan också. Rött kött ökar risken för cancer och hjärtkärlsjukdomar – oavsett varifrån det kommer.
Och om skolorna inför köttfria dagar kanske de också får råd att köpa svenskt kött vissa andra dagar.