Bild frÄn den övervakningsfilm som polisen har frÄn mordet. Bussen kom till hÄllplatsen just nÀr mordet pÄgick.
Fotnot: Artikeln publicerades 12 juli 2022.
I oktober 2020 skjuts en man till döds vid en busskur i Valsta. Flera personer finns i nÀrheten och övervakningskameran i en förbipasserande buss fÄngar gÀrningsmannen pÄ bild. Han bÀr en stor jacka med huva som skymmer ansiktet.
NÄgra mÄnader senare griper polisen en dÄ 23-Ärig man i Valsta. I hallen hÀnger en jacka liknande den skytten burit och som visar sig ha spÄr av offrets blod. Teknikerna hittar mannens DNA pÄ kragen samt pÄ tre av Ätta tomhylsor som hittats pÄ gatan dÀr mordet skedde. Men trots att flera vittnen kan berÀtta vad som hÀnt kan inget vittne peka ut mannen, och polisen hittar ocksÄ DNA frÄn andra personer pÄ jackan.
Sammantaget Àr bevisningen övertygande anser tingsrÀtten och dömer mannen till livstids fÀngelse för mord. NÀr fallet senare tas upp i hovrÀtten menar den dÀremot att det finns rimligt tvivel om att nÄgon annan skulle kunna vara gÀrningsman, och 23-Äringen slÀpps.
â Om nĂ„gon hittas död och du hittar DNA pĂ„ platsen Ă€r det i vanliga fall ett fĂ€rdigt case. Man frĂ„gar "Vad gjorde du dĂ€r?". Men i gĂ€ngmiljö kan den misstĂ€nkte bara rycka pĂ„ axlarna och sĂ€ga "jag har varit dĂ€r, jag bor ju dĂ€r". Likadant med ett vapen. De svarar "vadĂ„ jag Ă€r med i ett gĂ€ng, jag hanterar vapen hela tiden, men har inte begĂ„tt det hĂ€r mordet". Klassisk bevisning vĂ€ger lĂ€tt i de hĂ€r Ă€rendena, sĂ€ger Jacob PĂ„hlman, polisinspektör om ofta utreder brott i gĂ€ngmiljö.
Han och mÄnga andra vÀlkomnar nu att Högsta domstolen (HD) Äterigen tar upp fallet. HD ska pröva hur lÄngt bevisningen rÀcker i sÄ kallade indiciemÄl, dÀr enskilda omstÀndigheter pekar mot en och samma person och stÀrker varandra sÄ att det med rimligt tvivel kan uteslutas att nÄgon annan hade kunnat vara gÀrningsperson.
â Att HD valt att ta upp saken visar att riksĂ„klagaren hittat ett principiellt viktigt fall. Domstolen fĂ„r stĂ€ndigt massor av fall som handlar om bevisvĂ€rdering, sĂ€ger Eric Bylander, professor i processrĂ€tt vid Uppsala universitet.
Polisen undersöker brottsplatsen pĂ„ Ăstra galaxvĂ€gen.
RiksÄklagaren skriver att det Àr sÀrskilt viktigt att bevisvÀrderingen förklaras i den hÀr typen av mÄl dÀr det inte gÄtt att peka ut en gÀrningsman och dÀr det inte finns vittnesmÄl. "Min uppfattning Àr att varje bevis först ska vÀrderas för sig och att man dÀrefter ska göra en sammanvÀgd bedömning av all bevisning", har hon sagt i ett pressmeddelande.
Bakgrunden Àr att HD i ett vÀgledande mÄl 2015, som sedan kom att kallas BalkongmÄlet, skÀrpte kraven för det som kallas indiciemÄl. DÄ skulle varje lÀnk i kedjan ges större vikt.
â BalkongmĂ„let fick enormt genomslag, mycket större Ă€n HD avsĂ„g, och det har kommit att anvĂ€ndas i snart sagt alla typer av brottmĂ„l. Det kan man ha mĂ„nga synpunkter pĂ„ och det har diskuterats hur mĂ„let ska anvĂ€ndas, sĂ€ger Eric Bylander.
Nu hoppas mÄnga inom polisen att en prövning av fallet i Valsta ska sÀtta större fokus pÄ helheten i beviskedjan.
â Det gĂ€ller alla vĂ€lplanerade brott dĂ€r gĂ€rningsmannen tĂ€nkt igenom och har en kunskap om forensiska bevis och dĂ€r fallet bygger mycket pĂ„ indicier. GĂ€ngkriminalitet Ă€r ju ett typexempel, sĂ€ger Jacob PĂ„hlman.
Men Àven om riksÄklagaren Àr klar över sin syn pÄ saken, kan Högsta domstolen komma till en annan slutsats.
â Det Ă€r inte helt ovanligt att mĂ„l dĂ€r HD gett prövningstillstĂ„nd inte faller ut som avsett sĂ„ det kanske inte alls fĂ„r sĂ„ stort genomslag som BalkongmĂ„let, men det kan vara nog sĂ„ viktigt för att ge nyanser, sĂ€ger Eric Bylander.