Körsbärstomaterna i ugnen sprider en varm doft av vitlök i korridoren på Studentvägen i Uppsala. Ett nybakat bröd ligger på bänken, intill en grönkålsröra med avokado. På plattorna sjuder en grönsaksgryta och en nylagad chutney.
– Buljongen har vi kokat på rester av grönsaker. Vi har bett att få råvaror som butikerna ville bli av med, säger Amanda Berg, som läser kostvetenskap vid Uppsala universitet.
Hon tycker att det är jobbigt att behöva kasta grönsaker. Det känns inte bra. Just nu går hon en kurs i hållbar utveckling på Cemus och ska tillsammans med fem kursare genomföra projektet: ”Left over day”. En workshop dit folk kan komma och ta med sig mat som de förmodligen skulle ha slängt annars men som mycket väl går att använda. Tanken är att inspirera människor att ta vara på allt i stället för att slänga så fort bäst-före-datumet gått ut eller då purjolöken ser lite trist ut på yttersta bladen.
– Det är hushållen som ligger i topp när det gäller matsvinn. I Sverige slänger vi mellan 50–60 kilo per år och hushåll. Därför har vi riktat in oss på privatpersoner. Vi vill fånga upp råvarorna innan de hamnar i soporna, säger Felicia Hagström.
Den här dagen provlagar de inför workshopen. Ingredienserna är sånt som de har fått från butiker: massor av grönsaker, speciellt körbärstomater men även grönkål, avokados och torrt bröd. Av det har de lagat krutonger, kanelbullekross, buljong, grönsaksgryta, fruktpaj, grönkålssoppa med avokado och grönkålsröra.
Soppan och röran är gjord på samma recept. Det enda som skiljer dem åt är att vatten är tillsatt i soppan.
– Att träffas så här med sina rester är ett roligt sätt att laga mat tillsammans och himla kreativt, säger Johanna Hillforth.
– Man blir tvungen att hitta på i stället för att vara en receptslav, säger Emelie Hellström, innan hon sätter igång den högljudda mixern för att göra yoghurtglass som är jättenkel.
Som smaksättare har hon använt krusbär som legat i frysen sedan förra sommaren utan att bli använda.
Hur mycket slänger ni själva?
– Här i korridoren slänger vi knappt någonting. Det blir nästan bara skal som åker ut. Här bor en agronomstudent som är på oss om det hela tiden, säger Johanna Hillforth och skrattar.
– Jag lagar mycket mat åt gången och gör matlådor och lägger in i frysen. Då blir det inget svinn, säger Therese Åberg.
I början av projektet har de intervjuat folk om deras svinn.
– Folk tror att de är bättre än de egentligen är på att ta vara på maten. De slänger mer än de tror, säger Linn Eriksson.
Själva delade de ut den nylagade maten till personer som satt utanför butiker i stan.