Hennes lotter ger gott om vinster

Att odla i stan är inte bara inne, det kan också ge en skörd som räcker nästan hela året. Caroline Loohufvud går nästan aldrig till butiken och handlar grönsaker, bär eller äpplen.

Caroline Loohufvud

Caroline Loohufvud

Foto: Staffan Claesson

Mat & dryck2011-09-01 09:03

Medan många av oss på sin höjd lyckas odla en hink tomater på balkongen spelar Uppsalabon Caroline Loohufvud i en helt annan division. Hon och hennes sambo odlar mat så att förråden räcker till februari ungefär. De vill äta närodlat och ekologiskt av omsorg för miljön. Det hela började med en lott som ett experiment och upptäckte att det var lättare att odla än vad de hade trott. Då fick det bli en till och sen en till, nu har de 350 kvadratmeter odlingsbar mark.
– Vi täcker våra odlingar med halm, gamla löv, ja vad vi kan hitta. Det håller ogräset borta har vi märkt. Ogräset får inte tillräckligt med ljus och så kan småkrypen trivas. I naturen är marken inte bar, säger Caroline Loohufvud.
Vi är på Hällbykolonin ett stenkast från centrum. En bit bort passerar en cyklist passerar på stigen medan en odlingsgranne skymtar bland uppväxta plantor. Caroline kommer på att hon lovat plocka lite humle och ge till en kompis som har sömnproblem. För henne är det inte förknippat med svett och hårt arbete att vara på kolonilotten. Tvärtom, att odla blir en turbopaus i tillvaron som ger henne energi.

Men ändå, så här års kommer den stora belöningen. Av tomater har de gjort ketchup men också kokt in en del i saltlag och lagt i burkar. Fast mest har de frossat i dem färska. Vitlöken skördades i början av i augusti, cirka 350 stycken. Kålrötterna har blivit jättemånga i år medan palsternackorna är färre än i fjol. Kålrabbin, som växer ovan mark, är på gång liksom rödhakeäggen som är en vackert spräcklig böna. Intill squashen som står i blom plockar Caroline bort små tistlar med bara fingrarna.
– De har inga taggar längst ner under täckningen, säger hon och slänger i väg dem över axeln.

På deras andra lott växer otippat nog ringblommor och kärleksört trots att mat är deras huvudinriktning. Blommorna är ett arv efter den förra ägaren.
– De är lite villaträdgårdsaktiga men har sina fördelar. Kärleksörten är vacker på hösten och ringblommorna lockar till sig insekter som håller borta ohyra, säger Caroline.
Hon gillar att se på hur kolonilotten förändras ni takt med att plantorna växer.
–  Precis som det inte går att säga att man inte vill ha rynkor, är det lika oundvikligt att stoppa nedbrytningen av växterna, att hindra dem från att degenereras. Livet blir liksom verkligare då man odlar. Men framför allt är det fruktansvärt roligt.

Skelettet från en gammal stol används för att markera rödbetsplantorna. Längst bort på den tredje lotten står elva bärskuskar, krusbär samt svart och röda vinbär.
– Jag är nog sjukligt beroende av svarta vinbär. Hemma har vi en extra frysbox för bär.
Äpplen brukar Caroline plocka i stans parker.
– Att köpa frukt är bara skit tycker jag, de är besprutade och smakar ingenting.
Caroline bor med sin sambo i en gammal 50-tals lägenhet som har den typen av skafferi med en ventil utåt. Den öppnar de från november och några månader framåt samtidigt som de kan stänga av sitt kylskåp, för att spara energi. På balkongen förvarar de också mycket mat.

Med så mycket egenskördat kan de frossa utan att det skadar miljön eller tömmer plånboken. Dessutom har de utvecklat sin matlagningsrepertoar. Det duger inte att laga rotmos på alla kålrötter. Utan att vara vegetarian har Caroline Loohufvud upptäckt hur många fantastiska rätter det går att laga med grönsaker. Och hon improviserar helst, i stället för att följa någon annans recept.



RECEPT


Älgfärsbiffar

INGREDIENSER (4 portioner):
400 g älgfärs
2 gula lökar
2 msk vatten
1 ägg eller 1 msk potatismjöl
salt
svartpeppar
smör
ev knöl- eller stjälkselleri

GÖR SÅ HÄR:
1) Blanda färsen med finhackad lök (och selleri om du vill), vatten, ägg/potatismjöl, salt och peppar. Forma jämnstora biffar.
2) Stek i smör cirka 2–3 minuter på varje sida.


Ärtburgare

INGREDIENSER (4 portioner):
600 gram kokta gula ärtor
2 dl havregryn
1 liten gul lök
1 liten bit chili/habanero
1–2 ägg
0,5–1 dl vetemjöl/potatismjöl
0,5 tsk salt
2 msk rapsolja

GÖR SÅ HÄR:
1) Mosa ärtorna för hand eller i mixer. Hacka lök och chili/habanero fint.
2) Blanda ihop alla ingredienserna till en smet (kan göras i mixern). Forma till burgare. (Får burgarna vila i kylen någon halvtimme blir de fastare och håller ihop bättre (kan vara bra om man ska grilla dem). Man kan också tillsätta mer vetemjöl/potatismjöl om smeten ej är formbar.)
3) Grilla eller stek burgarna varsamt. Rör dem inte förrän de fått färg på undersidan efter cirka 2 minuter.


Honungsglacerade rotfrukter

INGREDIENSER (4 portioner):
2 morötter
1 palsternacka
4 små potatisar
2 rödbetor
1 liten kålrot
2 gula lökar
2 msk rapsolja
2 msk mjuk honung
svartpeppar
örtsalt eller havssalt & örter (tex. rosmarin, oregano, basilika)

GÖR SÅ HÄR:
1) Skala och skär rotfrukterna i grova bitar, lägg dem i en långpanna och vänd i rapsolja.
2) Krydda med svartpeppar och örtsalt (eller havssalt och örter).
3) Rosta i ugnen i 200°C cirka 20–25 minuter.
4) Ta ut plåten och ringla över honung. Rosta cirka 5 minuter till.


Ärtpasta

INGREDIENSER (Cirka 3 dl):
2 dl kokta gula ärtor
3 msk rapsolja
1 msk hackad/klippt gräslök
1 tsk örtsalt
(1 msk hackad/klippt persilja)
(1/2 citron eller rosenkvitten)

GÖR SÅ HÄR:
1) Om du har torkade gula ärtor: Skölj ärtorna och lägg dem i blöt 12–24 timmar. Byt gärna vatten en gång (för att minska gasbildande ämnen). Skölj sedan de blötlagda ärtorna och lägg dem i en kastrull med nytt vatten och salt. Låt koka under lock på svag värme 30–40 minuter. Häll av vattnet och uppflytande skal.
2) Mixa de kokta gula ärtorna tillsammans med rapsoljan.
3) Tillsätt gräslök, persilja och örtsalt (och eventuellt citron eller rosenkvitten). Fortsätt mixa tills ingredienserna blandat sig. Smaka av.

FAKTA

Stadsodling på frammarsch

Stadsodling är en trend i Sverige och övriga västvärlden. Stadsodling går ofta hand-i-hand med tanken på hållbar utveckling i det urbana samhället för att tampas med miljöproblem, ökande segregation och dålig ekonomi. Att ha tillgång till en bit odlingsbar mark kan innebära både färska grönsaker och mindre utgifter samtidigt som det bidrar till en bättre närmiljö.

I USA har Michelle Obama anlagt en grönsaksträdgård framför Vita huset och stadsodlingar i visionära utföranden är numera vanliga inslag på trädgårdsmässor. Fenomenet går under olika namn till exempel urban agriculture, guerilla gardeners (att odla på offentliga ytor utan tillåtelse) urban farming och urban greening.

Fritidsodlarnas riksorganisation gjorde ett försök i Stockholm för att se om grönsaker odlade i staden innehöll höga halter av hälsofarliga ämnen och kom fram till odlingen bör vara längre bort än 20 meter från hårt trafikerade vägar.

Källa: Hållbar utveckling genom stadsodling av Hanna Asp (SLU)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!