För ett Ă„r sedan spreds en video pĂ„ tvĂ„ Texasbor som försökte Ă€ta surströmming, med mycket vĂ„nda och en del spyor som följd. De var varken de första eller de sista i vĂ€rlden som har antagit utmaningen, The Surströmming Challenge. Vissa klarar det bra, men majoriteten gör det inte. En video har rubriken âSurströmming â vĂ€rldens vĂ€rsta matâ (översatt).
Ăven om surströmmingen har ett dĂ„ligt rykte utomlands visar den inga tecken pĂ„ att försvinna i Sverige. HĂ€r samlas man i stĂ€llet kring festborden i samband med Ă„rets premiĂ€r.
Hemma hos Lars-Ivan HÄllstrand i HÀstskÀr i norra Uppland har lugnet lagt sig efter den hektiska surströmmingstillverkningen. Det Àr en vindfri dag och vattnet ligger stilla i viken. Det Àr hÀr han vÀxte upp och bestÀmde sig för att stanna.
De senaste 30 Ären har han Àgnat som yrkesfiskare, precis som generationerna före honom. Men mycket har förÀndrats sedan hans far lÀrde honom fiskekonsten. Moderna bÄtar och redskap har gjort industrin mer effektiv, vilket har försvÄrat för de smÄskaliga fiskarna.
I stĂ€llet för att ge upp har Lars-Ivan hittÂat nya lösningar, bland annat genom att börja producera surströmming. PĂ„ köpet blev han landets sydligaste tillverkare.
â Jag ville ha fler ben att stĂ„ pĂ„, sĂ„ jag började förĂ€dla fisk pĂ„ olika sĂ€tt, sĂ€ger Lars-Ivan.
Han sitter pÄ bryggan med utsikt över vattnet. Vid redskapsboden tittar plötsligt en mink upp bakom en sten. Lars-Ivan berÀttar att det bor en hel kull dÀr som blivit halvtama och brukar tjuva Ät sig fiskrens.
Fisket sker under olika delar av Äret beroende pÄ sort. Strömmingen som ska anvÀndas till surströmming fÄngas i maj till juni under vÄrleken. DÄ lÀgger Lars-Ivan ut nÀten pÄ eftermiddagen och hÀmtar fisken pÄ nÀtterna. PÄ det viset kan han nyttja dagarna till arbetet med surströmmingen.
â Det blir inte mycket tid till att sova eftersom att jag arbetar bĂ„de dagar och nĂ€tter. Samtidigt trivs jag med att vara utomhus sĂ„ mycket, sĂ€ger han.
NÀr fisken Àr uppfÄngad tar Lars-Ivan bort huvud och tarm, sedan lakas den och lÀggs i tunnor för jÀsning i sex till Ätta veckor. Ingredienserna Àr vatten, salt och hemligheter som han inte vill avslöja. NÀr jÀsningen Àr klar för han över fisken till konservburkar som sluts med falsmaskin.
â Strömmingen Ă€r överlĂ€gsen som matfisk, tycker jag, eftersom det gĂ„r att göra sĂ„ mycket med den. HĂ€r i Bottenhavet Ă€r den vĂ€ldigt fet och fin, sĂ€ger han.
Han tillÀgger med ett eftertÀnksamt leende:
â Jag tycker att folk borde Ă€ta mer strömming helt enkelt.
I Sverige har det Àtits surströmming i minst 500 Är. Tillsammans med den norska, syrade öringen Àr den en kvarleva frÄn en konserveringsmetod som tidigare var vanlig i norra Eurasien.
â Det Ă€r en vĂ€ldigt bra konserveringsmetod. Strömmingen hĂ„ller sig i flera Ă„r pĂ„ det hĂ€r viset. Förr var det bra mat att ta med sig exempelvis ut pĂ„ skepp eller i krig, sĂ€ger Lars-Ivan.
Första gÄngen han Ät surströmming tyckte han inte om det. Men nÀr han arbetade pÄ en trÄlare utanför GÀvle blev han bjuden pÄ det flera gÄnger och lÀrde sig sÄ smÄningom att uppskatta smaken. Nu Àlskar han det och Àter det ofta.
Det var ocksĂ„ under sin tid pĂ„ trĂ„laren som han fick kunskaper om hur surströmmingstillverkning gĂ„r till. Inspirationen ledde honom till att göra surströmming för eget bruk â sedan tog han upp det pĂ„ allvar för omkring tio Ă„r sedan.
à rets surströmming blev klar för tvÄ veckor sedan och ska börja sÀljas lagom till premiÀren, som av tradition alltid Àr den tredje torsdagen i augusti, Àven om datumet inte lÀngre Àr faststÀllt i lag.
NÄgra av burkarna kommer att gÄ till Uppsala, dÀr Michael Prising förbereder sig för leveransen. Han driver Feskarn i Saluhallen, som sÀljer bland annat HÄllstrands surströmming.
â FörsĂ€ljningen gĂ„r alltid som bĂ€st efter premiĂ€ren och vi brukar sĂ€lja ungefĂ€r lika mycket varje Ă„r. Jag har inte sett nĂ„gon minskning i Ă„tgĂ„ngen sedan jag startade. Men det Ă€r mest den Ă€ldre generationen som handlar, sĂ€ger han.
Det var i samband med att han startade sitt företag som han testade surströmming för första gÄngen. Innan dess hade han rynkat pÄ nÀsan nÀr hans förÀldrar satt och Ät det ute i trÀdgÄrden.
â Jag brukade springa till grannkvarteret för att jag tyckte det luktade sĂ„ Ă€ckligt. Men nĂ€r jag vĂ€l testade blev jag sĂ„ld pĂ„ en gĂ„ng. Den har en pikant och saltig smak som pĂ„minner lite om en rejĂ€lt lagrad GruyĂšre. Det smakar helt annorlunda Ă€n det luktar, sĂ€ger han.
MÄnga Är senare satt Michael Prising och Ät surströmming tillsammans med sin vÀn Lars Svensson, nÀr de fick en idé som skulle leda till en Ärlig tradition: En surströmmingsfestival.
â Vi började prata om hur synd det var om dem som inte kan Ă€ta surströmming hemma pĂ„ grund av att de inte vill störa grannarna eller de andra i hushĂ„llet. DĂ„ kom vi pĂ„ att vi kunde samla dessa mĂ€nniskor och Ă€ta det tillsammans.
I Är hÄlls festivalen pÄ lördagen 6 september.
â Först mĂ„ste vi vĂ€nta ut krĂ€ftskivorna, sĂ€ger Michael Prising tĂ„lmodigt. Sedan blir det fest med trubadur och lĂ„ngbord.