Tillbaka till 60-talet
Just nu rÄder en vurm för 1960-talet inom svensk film. Men vad Ät folk pÄ den tiden? DÄ, nÀr protest och modern var slagord och förÀndringarna avlöste varandra. Plasten var framtiden och söndagssteken var borgerligt tjafs.
â Till dessert serverades ofta krĂ€m eller om det skulle vara riktigt fint konserverade pĂ€ron med vispgrĂ€dde och hallon i gropen, sĂ€ger Christina Fjellström, professor i hushĂ„llsvetenskap, Uppsala universitet.
Hon minns sin skollunch pÄ Sunnerstaskolan frÄn 1960-talet. PÄ lördagarna fick eleverna varm korv. Det var extra festligt.
Till vardags blev det tvÄ stycken limpsmörgÄsar med kalla stuvningar pÄ. Den ena kunde bestÄ av fisk och den andra av spenat. Stuvningen var smaksatt med lite socker.
Kalops, dillkött, laxpudding och kÄldolmar var vardagsmat, liksom klappgröt till efterrÀtt.
â Men 1960-talet en brytningstid, sĂ€ger Kurt Genrup, professor i etnologi med mat som specialitet vid UmeĂ„ universitet.
â Söndagssteken representerade den gamla smaken. Ett borgerligt tjafs, som vi lĂ€mnade bakom oss. Broilern blev den nya festmaten. Den sĂ„gs som modern, som en flĂ€kt av den nya vĂ€rlden. Fast jag minns den mest som cellulosaklumpar.
Modern var ordet i tiden, plasten var materialet och slagordet löd:
"Köp, slit och slÀng".
Det kokta blev stekt pÄ 60-talet. SÄ moderniserades varmkorven i gatuköken.
â Nytt var ocksĂ„ stekt rödspĂ€tta med mandelspĂ„n och hackad persika. Och sĂ„ gjorde man varma mackor i ugnen med skinka, ost och ananas, sĂ€ger Christina Fjellström.
Till jul Ät hon clementiner och pÄ restauranger kunde maten heta Piccata milanese eller black & white. Kurt Genrup minns att hÀlsan var pÄ tapeten.
â FlĂ€skkotletterna hade en rand av fett â mycket större Ă€n i dag â men den skar vi bort, sĂ€ger han.
Men den stora förÀndringen var att den utlÀndska maten fick sitt genombrott.
Paradoxalt nog gjorde den utlÀndska maten att vi fick ett svenskt kök pÄ 1960-talet.
â Intresset för utlĂ€ndsk mat var explosivt pĂ„ 1960-talet. VĂ€rlden hade kommit nĂ€rmare pĂ„ grund av ökat resande och gĂ€starbetare som bodde hĂ€r, sĂ€ger historikern Jonathan Metzger, som skrivit I köttbullslandet, en avhandling om svenskt och utlĂ€ndskt i vĂ„r matkultur.
Först bestod den utlÀndska maten av kryddsvaga anrÀttningar, det var under 1950-talet. RÀtterna var anpassade till svenska smaklökar och till utbudet i affÀrerna.
â Vi skulle skratta Ă„t den i dag.
Man undvek vitlök och trodde till exempel att man fick ont i magen av olja, sÀger Jonathan Metzger.
Först pÄ 1960-talet skulle den utlÀndska maten smaka som sitt ursprung. Men dÄ uppstod en rÀdsla för vad som skulle hÀnda med den inhemska maten. Skulle den förlora sin identitet? Krögarlegenden Tore Wretman tog sig an bevarandeuppgiften.
â Han började kalla vissa rĂ€tter genuint svenska. Ofta handlade det om de med ett regionalt ursprung, som laxpudding, sillbullar, sĂ€ger Jonathan Metzger.
Medan sÄdant som skomakarlÄda och wienerschnitzel inte ansÄgs svenska av densamme Wretman.
â Vissa val var godtyckliga. Men hans insats skapade det goda svenska köket. Innan dess hade det varit negativt att kalla nĂ„gon mat för svensk.
Vurmen för den utlĂ€ndska maten mĂ€rktes i en kokboksboom, mycket var franskt och kinesiskt. Det var under 1960-talet som de allra första kinakrogarna kom till Sverige. Liksom pizzeriorna. Legenden sĂ€ger att var krögare Bengt Wedholm som startade den första pizzerian i Sverige. Ă ret var 1968 och restaurangen hette Ăstergök i Stockholm.
Dit Äkte Uppsalaprofessorn, Christina Fjellström med ett kompisgÀng frÄn Katedralskolan Äret dÀrpÄ.
â Det var inne. Jag minns sĂ„ vĂ€l de fyrkantiga marmorborden och hur de stora tallrikarna slamrade, sĂ€ger hon.
Vad Ă„t ni?
â Tja, kan det ha varit Margsrita eller Calzone.
Bordskicket blev enklare pÄ 60-talet, det var protestens decennium, och nÀr tv:n anlÀnde till de svenska hemmen började familjer Àta vid soffbordet.
Tv-kannan var ny. Precis som snacksen, som alla hade ett gemensamt â de var salta.
SĂ„ jobbar vi med nyheter