Kärnkraft delar byn

- Det har gått helt åt pipan, säger Kurt Gullberg, som har sin sommarstuga här.
Omdömet fälls om den politiska ledningen i Kristinestad. Han tar oss upp i fågeltornet som finns i det område där kärnkraftverket skulle hamna. Han pekar ut mot öarna. På några finns det ingen annan bebyggelse än några enkla fiskarstugor. Sideby är ett populärt turistmål och i närheten ligger Kilens hembygdsområde som är känt för sin charm.
- Kustområdet i Sideby är av viktigt naturvärde och ingår i Natura 2000 och hela byn har förklarats som kulturhistoriskt värdefull av museiverket. På grund av avfolkningen har byn inte förändrats så mycket, utan den gamla bebyggelsen har stått orörd, säger Kurt Gullberg.

Just avfolkningen ligger kanske Sideby i fatet. Kurt Gullberg tror helt enkelt att politiker och byråkrater tagit kompassen och placerat kärnkraftverket i det kustområde som är mest glesbefolkat i kommunen. Drar man en fem kilometers skyddsradie, som finska lagen kräver kring kärnkraftverk, klarar man det utan att någon fast bosättning hamnar innanför skyddszonen.
- Men däremot finns det en massa sommarstugor som berörs, och för dem skulle det innebära en ren katastrof, säger Kurt Gullberg.

I samma by som det planerade kärnkraftverket står Tomas Teirs hem. Här har han tillsammans med sin hustru och tre pojkar satsat på ett nytt hus senaste åren. Men han tror att han går säker från att hamna innanför skyddszonen tack vare kyrkogården som ligger intill.
- Det skulle bli oerhört dyrt om man ska behöva gräva upp gravarna och flytta dem, säger Tomas Teir.
Sideby var en gång i tiden en egen kommun, men ingår numera i Kristinestad. På vintern bor endast 54 personer i byn, medan antalet mångdubblas när sommargästerna dyker upp.
Förslaget om att placera ett kärnkraftverk här kom som en chock för byborna. Även om förslagsställarna anser det som ett lyft för regionen och dess utveckling skulle det innebära en katastrof för byn i dess nuvarande form.

Åsikterna om ett kärnkraftverk splittrar byn, även om de flesta är starkt emot det. Det finns dock markägare som tros vara beredda att upplåta mark för ändamålet. Ingen i byn tror att de blir tillräckligt många.
- Och ordet tvångsinlösning är det fulaste ord jag vet, säger Tomas Teir.
En satsning på kärnkraft skulle på sikt kunna gynna det globala klimatet. I dag förses regionen med energi från ett kolkraftverk som ligger nära Kristinestads centrum. Det har till och med kommit förslag om ytterligare ett. Kolkraftverken klassas av FN:s klimatpanel som de största bovarna när det gäller utsläpp av koldioxid och svavel.
Tomas Teir i Sideby har full förståelse för problematiken.
- Jag tror att det om tio år kommer att vara förbjudet att elda med kol i det kolkraftverk, som finns i Kristinestad, och att ett nytt kärnkraftverk kanske är enda alternativet. Men då bör man bygga det på ett ställe med en bättre infrastruktur, där det finns vägar och kraftledningar redan byggda. Här finns ingenting, säger Tomas Teir.

Finland är i dag det enda nordiska land som bygger ut sin kärnkraft. Fler och fler kärnkraftsmoståndare håller på att byta sida och det finns en politisk majoritet i regeringen.
- Nu stöder till och med de gröna en kärnkraftsutbyggnad, konstaterar Kurt Gullberg.
En av dem som ändrat åsikt i kärnkraftsfrågan är Svenska folkpartiets tidigare partiledare Jan-Erik Enestam, som suttit i ett flertal finländska regeringar, bland annat som miljöminister.
- Jag röstade mot det femte kärnkraftsverket. Men regeringens beslut om en fortsatt satsning på kärnkraft var ett linjebeslut om att välja väg. Det finns risker med kärnkraften. Det kan inträffa olyckor som får katastrofala följder och kärnavfallsproblematiken är fortfarande olöst. Men av två onda ting, kol- eller kärnkraftverk, är kolkraftverken betydligt sämre för klimatet, säger Jan-Erik Enestam.

Han förespråkar i stället alternativ och han tycker att de nordiska länderna ligger långt framme när det gäller att hitta alternativa energikällor, ett samarbete som bör ha hög prioritet. I augusti i fjol tillträdde han en tjänst som rådsdirektör för Nordiska rådet.
- Jag tycker att Finland och Sverige ligger långt framme när det gäller satsningar på biobaserade bränslen. Finland är uppe i 25 procent av totala bränslekonsumtionen. På samma sätt är Sverige och Norge bra på vattenkraft, Danmark på vindkraft och Island på att utvinna underjordisk värme.
Det är just mångfalden som behövs när det gäller att säkra energitillgången i framtiden.
- Att avveckla kärnkraften, eller som Danmark inte satsa alls, fungerar kanske
i en normalsituation, men vad gör man när det inte blåser eller blir kallare väderlek? Då tvingas man öka produktionen i kolkraftverken eller köpa in energi från utlandet och det är inga förnuftiga alternativ, säger Jan-Erik Enestam.
Själv värmer han sitt hus i Västanfjärd i Åbolands skärgård med bergsvärme.

Kärnkraft delar byn

Här vill politiker och kraftbolag bygga ett nytt kärnkraftverk i Finland. På sikt kan det vara bra för klimatet, men dåligt för miljön. Satsningen i Sideby i Kristinestad har splittrat hela byn.