Rennäringen hotas av utslagning
Klimatförändringarna gör att renen snart blir ett husdjur som måste matas och hela renskötseln är på väg att dö ut.
Foto: Tom Juslin
Hon är bekymrad över de problem som förändringarna i klimatet ställt till med. Vintern 2006-2007 var ett illavarslande exempel.
Först fanns det ingen snö alls - på julafton var heden fortfarande alldeles grön. Sedan kom snön i stora mängder, på vissa ställen upp till 70 centimeter, och temperaturväxlingar gjorde att den blev hård längst under. En isskorpa som renarna inte kunde ta sig igenom i jakten på mat.
- Renskötseln påverkas ju mycket av de naturliga förutsättningar som finns. Den har alltid varit anpassningsbar genom alla år. Trots utbyggnader och nya verksamheter har vi alltid kunnat ha en naturlig renskötsel. Så jag vill ha en förhoppning och tro att vi också ska kunna anpassa oss till klimatförändringarna, säger Berit Maria Jonsson.
Stödutfodring för att klara matsituationen är en nödlösning.
- Men i längden blir det ekonomiskt ohållbart, säger hon.
Renen är ett arktiskt djur. Den behöver de karga fjällområdena för sin existens. I och med ett varmare klimat kommer de här områdena att krympa. Grönskan och snårskogen tar över fjällsluttningarna.
Problemen är desamma över hela det arktiska området. Både renskötarna och klimatforskarna är oroliga över hur hårt den globala uppvärmningen redan slår.
- Vad gör vi om det här fortsätter, och det tror jag att det gör. Vi måste skapa överlevnadsstrategier, annars riskerar hela renskötseln att få en dramatisk vändning, säger Svein D Mathiesen, professor vid samiska högskolan i Kautokeino i Nord-Norge.
Han leder ett projekt som ska göra skadeverkningarna efter klimatförändringarna så små som möjligt. Projektet har fått namnet Ealt, ett samiskt ord som betyder "bra bete".
- Målet är att förbereda renägarna och myndigheterna på de förändringar som kan komma, som en effekt av att renbetesmarkerna blir uppvärmda och att förhållandena kring Arktis förändras, säger Svein.
Snön är det stora problemet. Förr hade man ett kontinentalt inlandsklimat med lite och torr snö. Den lade sig som ett mjukt täcke över vegetationen. Nu håller det på att ändras till ett kustklimat med tung och våt snö, som skapar dåliga betesförhållanden.
Och just tvära kast mellan varmt och kallt gör snön hård. I värsta fall blir det ett istäcke över hela renbetesområdena. Det kan innebära en tragedi för hela renflocken.
- Det är just här i norr som vi ser de största effekterna av den globala uppvärmningen. Här har temperaturökningen varit störst, säger Svein D Mathiesen.
- Det finns händelser även historiskt då förhållandena varit svåra. År 1935 i Gällivare upplevde man en liknande issituation efter en mild vinter och vi måste ta tillvara de gamla samiska kunskaper som finns sparade.
Ett av de värsta scenarierna är att renen i framtiden förvandlas till ett husdjur som måste utfordras vintern igenom i stället för att hitta maten själv. Det betyder slutet på den renskötsel med vandrande renhjordar som funnits i flera hundra år.
En annan farhåga inför framtiden är att ett mildare klimat och mera växtlighet kommer att leda till att nya djurarter kommer norrut och konkurrerar ut renarna.
Redan nu har man sett hur stammen av kronhjortar sprider sig allt längre norrut i Norge.
- Projektet ska bidra till att rennäringen själv ska kunna reducera sin sårbarhet och själv kunna definiera olika riskfaktorer relaterade till framtida klimatförändringar. Vad för slags renhjordar ska man ha i framtiden? Och hur kan man bevara renen som det vilda, självständiga djur det är i dag? säger Svein D Mathiesen.
Renen har sin naturliga plats nära iskanten. Visserligen ger varma och regniga somrar den chans till riklig föda. Men den behöver också fjället och snön, inte minst för att komma undan sommarens insekter.
- Det finns över 300 ord på samiska för olika snökonsistenser och enorma kunskaper om väderlek och snö. Det är dem vi måste ta tillvara, säger Svein D Mathiesen.
- Och vi ska kämpa hårt för att stoppa klimatförändringarna. Men det är som en stor oljetanker som man vill styra om, tillägger han.@2b Överingress:klimatkänslig. Renarna är bland dem som lider mest av klimatförändringarna. På sommaren är det för varmt och för lite snö kvar i fjällen. På vintern är snön för hård för att de ska hitta mat.
FAKTA
100 000
Omkring 100 000 människor har renskötsel som sin enda, eller viktigaste, inkomstskälla.
24 olika urfolk idkar renskötsel i de arktiska områdena, vilka återfinns runt Nordpolen. De finns i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Mongoliet, Kina, USA (Alaska), Kanada och Grönland.
Sammanlagt räknar man med 2,5 miljoner rendjur som ingår i renskötseln.
Omkring två tredjedelar av alla renar lever i Ryssland, den allra största delen på Yamalhalvön, världens största renskötselområde.
100 000
Omkring 100 000 människor har renskötsel som sin enda, eller viktigaste, inkomstskälla.
24 olika urfolk idkar renskötsel i de arktiska områdena, vilka återfinns runt Nordpolen. De finns i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Mongoliet, Kina, USA (Alaska), Kanada och Grönland.
Sammanlagt räknar man med 2,5 miljoner rendjur som ingår i renskötseln.
Omkring två tredjedelar av alla renar lever i Ryssland, den allra största delen på Yamalhalvön, världens största renskötselområde.
Så jobbar vi med nyheter