Hur många tunnor som finns i marken vid Gammelbodeponin är oklart. Men det kan handla om hundratals.
Hebybon Mats Köbin är förbannad.
Vi står i skogen vid den gamla Gammelbodeponin och ser oss omkring i skogen. Mängder av sönderrostade tunnor med miljöfarlig färg ligger i marken intill ett vattendrag. Bly, krom, zink och andra ämnen har runnit ner i marken och vidare till det stora avrinningsdiket alldeles intill.
– Så här kan vi inte ha det. Vi kan inte lämpa över det här på nästa generation, vi måste få bort det här nu, säger han.
Det var i samband med iordningställandet av en led upp till fornborgen på Skansberget, ett projekt som Mats Köbin är drivande i, som han såg vidden av miljöförstöringen i området.
– Jag kände till Gammelbodeponin sedan tidigare, men det blev så tydligt nu när vi anlade spången över diket, säger han.
I deponin ligger gamla synder begravda. Soptippen användes av Westeråsmaskiner som hade tillverkning av jordbruksmaskiner i Morgongåva. I marken ligger nedgrävda tunnor sedan 1960-talet.
I den ansvarsutredning som länsstyrelsen sammanställde 2016 kan man läsa om det första larmet om att en miljöförstöring pågick: ”I mitten av mars månad år 1999 upptäcktes att gul sörja läckte ut i Fallbäcken via ett dräneringsrör. Den dåvarande fastighetsägaren till Västerlövsta-Borgen 1:2 anmälde händelsen till Miljö- och hälsoskyddskontoret. Den gula sörjan visade sig vara färgrester och komma från avfallsupplaget.”
Den gula sörjan är gamla färgrester. Tunnan ligger bara någon meter från avrinningsdiket.
Det är 25 år sedan nu. Den gula sörjan syns fortfarande vid en av tunnorna.
Analyser som gjordes på jordprover i området visade på allvarliga halter av bly och kobolt och "måttligt förhöjda halter" av zink, nickel, koppar, krom, kadmium och arsenik. En giftcocktail som nu legat i marken i över 60 år.
Mats Köbin sparkar lätt på en av de mellan 10 och 20 tunnor som syns närmast i området.
– Det här hör inte hemma här för fem öre. Gifterna hamnar i vattnet som leder via före detta Gårdsjön som sedan mynnar ut i Vansjön som i sin tur är utlopp till Örsundaån. Gifterna kan transporteras genom hela systemet.
"Så här kan vi inte ha det. Vi kan inte lämpa över det här på nästa generation, vi måste få bort det här nu", säger Mats Köbin.
Hur många tunnor som egentligen ligger i marken är oklart. I ansvarsutredningen refererar man dels till en undersökning 2001 där antalet tunnor uppskattas till mellan 600 och 800. Vid en undersökning 2014 påträffades cirka 50 tunnor, vilket gör att man bedömer den första uppskattningen som överdriven. Varje tunna tros innehålla omkring ett kilo färgrester.
Men trots att utredningen för flera år sedan slog fast att de nedgrävda tunnorna är att betrakta som miljöfarlig verksamhet ligger de kvar.
Deponin tillför den mest prioriterade kategorin riskklass 1, det vill säga områden som kan innebära mycket stor risk för människa och miljön, i den kartläggning av förorenade områden som länsstyrelsen gjort. Och en sanering av området väntar, men det är fortfarande oklart när det kan ske.
Sedan 2019 är Heby kommun inblandat i processen. Matilda Johansson, chef på mark- och planenheten, skriver i ett mejl till UNT att närmast väntar en gemensam ansökan från kommunen och länsstyrelsen till Naturvårdsverket där man söker bidrag för sanering.
– Det är inte säkert att vi får bidrag för det här året utan det kan eventuellt dröja till nästa år, skriver hon.
Sedan tidigare är det fastslaget att företaget Electrolux ska stå för 65 procent av kostnaderna för saneringen. Att det blir Electrolux som står för en del av notan har med tidigare ägarskap i Westeråsmaskiner att göra.
Det var i samband med iordningställandet av en led upp till fornborgen på Skansberget, ett projekt som Mats Köbin är drivande i, som han såg vidden av miljöförstöringen i området.
På den gamla tippen lades under en period även hushållssopor och latrin. När kommunen tog över sophämtningen upphörde den hanteringen på platsen. Däremot gjordes ett avtal med kommunen om att även fortsättningsvis dumpa spillolja på platsen.
Gammelbodeponin är bara en av mer än 70 förorenade områden i Uppsala län i riskklass 1. I Heby kommun finns ytterligare tre stycken. I Tärnsjö är sjön Tärnsjön kraftigt förorenad efter tidigare utsläpp från garveriet, utsläpp som inte de nuvarande ägarna ligger bakom.
När garveriet anslöts till det kommunala avloppsnätet på 1960-talet belastades inte Tärnsjön mer. Men problemet flyttades i stället några kilometer västerut till Nordmyrasjön. Reningsverket klarade inte av att rena avloppsvattnet från garveriet helt på krom, utan även Nordmyrasjön belastades av föroreningar.
Vidare tillhör området Kronan 3 i centrala Heby riskklass 1. När tegelbruket på platsen revs togs rivningsmassorna inte bort utan täcktes över. Bland annat arsenik, bly och zink finns i marken.