Det gör ont att bli av med körkortet

Det går fort på våra vägar. Många trafikanter trycker alldeles för hårt på gaspedalen och överskrider hastighetsbegränsningarna. Ett antal av dem åker fast.

Av fjolårets 26 600 återkallade körkort drogs hälften in på grund av allvarligare förseelser, vilket oftast innebär fortkörning, men också kan handla om att köra mot rött ljus, inte stanna vid stoppskylt eller göra en omkörning vid övergångsställe.

Den som tidigare kört laglydigt klarar sig i regel med böter och en varning, såvida hastigheten inte överskridit 20 kilometer i timmen på 30-väg eller 30 kilometer i timmen på 40–120-sträcka.

Den som kör ännu fortare får räkna med att körkortet försvinner ett tag. Vanligast är två månader, men ju fortare man kör desto längre blir tiden samtidigt som bötesbeloppet stiger.

I regel tar polismannen körkortet direkt på plats. Vanligtvis får man tillåtelse att köra hem bilen och därefter, inom 48 timmar, ska polisen ha skickat körkortet till Transportstyrelsen som fattar ett tillfälligt beslut innan ärendet vunnit laga kraft.

Att bli av med lappen får ofta även andra följder. Försäkringspremien kan höjas och möjligheten att övningsköra, till exempel med sina barn, kan stoppas. Det senare kan förstås vara både opraktiskt och lite pinsamt.

Men det värsta är nog att köra onykter. Rattfylleristerna är den andra stora gruppen som blir av med körkortet och i fjol drabbade det 8 000 personer. Vid årsskiftet blev lagen betydligt strängare och nu ryker lappen redan vid 0,2 promille i minst ett år. Vid grovt rattfylleri, 1,0 promille eller mer, omhändertas kökortet i upp till två år samtidigt som lagen föreskriver fängelse.

Om körkortet återkallas i mer än ett år måste den drabbade klara av ett nytt teoriprov och en ny uppkörning. Det går dock att få behålla lappen genom att delta i ett alkolåsprogram vilket dock är dyrt och ska bekostas ur egen ficka. Det gör som sagt ont att bli av med körkortet.