Det är bara att erkänna: Mini framkallar ett välbehag så fort jag ser den. Det är en bil man bara vill ha. Och när cabbversionen nu kommer blir inte habegäret mindre. Vilken pralin!
När Mini bjöd in till provkörning i de österrikiska Alperna var jag inte sen att tacka ja - trots att det var mitt i vintern. Den här bilen måste köras oavsett väderlek.
Det enda som skiljer den taklösa modellen från den andra versionen av den större Mini som kom för några år sedan är just taket. Och så cabbometern förstås som förmodligen ett av bilvärldens mest onödiga instrument. Men den lilla runda mätaren som sitter bredvid varvräknaren och mäter den tid du kör med taket nere fångade nästan alla testförares uppmärksamhet.
Kul tyckte jag först, det vore spännande att se hur många timmar man kör taklöst under en säsong. Men så fiffig är inte cabbometern. Mätaren visar bara den tid du har kört taklöst innan du slår av tändningen.
Mini med tygtak klarar snö och kyla lika bra som den vanliga bilen. Taket fälls på 15 sekunder och kan både fällas upp och ned i fart - dock inte i högre hastigheter än 30 kilometer i timmen. Genom att trycka på nyckeln går det också att cabba ned på distans. En annan fiffig sak är att taket kan öppnas en liten bit och fungera som sollucka.
Mini med tygtak får ett något begränsat bagagerum med taket fällt (120 liter). Men med taket på plats blir det tio liter större än i vanliga Mini.
Karossen har förstärkts vilket har ökat vikten med 100 kilo. Men detta påverkar inte körbarheten: bilen är suverän att köra och har en knivskarp styrning som inte dribblar med föraren ens på isiga vägar. Chassiet är perfekt avstämt för bilen.
Som vanligt är baksätet mycket begränsat. Bakom ryggstöden finns dock bågar som skjuts upp vid en eventuell olycka för att skydda de åkande.
Turbomotorn på 175 hästar fungerar suveränt i kombination med den sexstegade manuella lådan. Motorn har bra klös och fungerar över ett brett register vilket gör att växelspaken inte behöver hanteras allt för ofta - om inte vägen svänger våldsamt.
Utrustningsnivån i standardutförandet är bra men den som vill ha en individuell stil kan exempelvis välja ett tak med jeansstuk.
Priset är inte lågt jämfört med konkurrenterna, men Mini har tidigare visat sig vara en bil som snarare säljer på grund av utseendet än priset. Så blir det nog också med cabben.
Den som vill komma billigare undan kan välja vanliga Cooper med 120-hästarsmotor - den kostar bara 213 000 kronor.
Fakta Mini Cooper S Cabriolet
BETYG: 4 av 5 fyrar
RESULTAT: 41 av 50 poäng
ALLMÄNT 8 av 10 poäng
Tjänstevikt (kg): 1 305
Max släpvagnsvikt (kg): Ej tillåtet
Drivning: Fram
Växlar: M6
Cylindrar/volym (cm3): 4/1 598
Maxlast (kg): 430
PRESTANDA 9 av 10 poäng
Effekt (hk): 175
Vridmoment (Nm/varv): 240/1 600
CO2 (g/km): 153
0-100 km/tim på (sek): 7,4
Vändcirkel (m): 10,7
KOMFORT 8 av 10 poäng
Fällbart ryggstöd bak: 50/50
Ställbar ratt: Höjd/längd
Bagageutrymme (lådliter): 125/170/660
Luftkonditionering: ACC
Styrservo: Elektrisk
SÄKERHET 8 av 10 poäng
3-punktsbälte alla platser: Ja
Krockkuddar: 6
Fästen barnstol: Isofix
Sidokrockkuddar: Ja
Sidokrockgardin: Nej
EKONOMI 8 av 10 poäng
Pris på gatan (kr): 255 000
Skatt (kr): 1 155
Bränsleförbrukning (l/mil): 0,64
Serviceintervaller (mil/år): 2 500/1*
Garantier (Nybilsgaranti/vagnskada/rostskydd): 2/3/12
*) Fri service i 3 år/6 000 mil
RESERVDELAR
Avgassystem (kr, utom kat): 10 930
Strålkastarglas/insats (kr): 2 775
PLUS
Suverän att köra, lätthanterligt tak.
MINUS
Trångt och bökigt att komma in i baksätet.
Tre av de vassaste konkurrenterna
- Mazda MX-5 2,0 Sport
280 800 kronor.
Tvåsitsig men har högt cabbvärde.
- Opel Tigra 1,8
169 900 kronor.
Plåttak och tvåsitsig men prisvärd.
- Peugeot 207 CC 1,6 turbo
196 900 kronor.
Storsäljare, men inte samma utstrålning.