Tillförlitlig bil med få modellfel

Testbilen är en Mazda 2,0 Sport kombisedan uttagen i maj 2004 med diverse komforthöjande utrustning som klimatanläggning och sportstolar. Skönt, men kanske inte absolut nödvändigt. Designavdelningen har ritat en snygg kärra som visserligen signalerar mer aggressivitet än den ger. Men 150-hästaren som har arbetat i 9 000 mil ger fullt tillräckligt med kraft.
Förarmiljön är tilltalande och trots många knappar och reglage känns instrumenteringen inte rörig. Elektroniken är smakfullt integrerad i panelen och konsolen. Även varv- och hastighetsmätaren ligger djupt i instrumentpanelen, väl skyddad från solljus och reflexer.

Det är lätt att hitta en bekväm körställning och sportstolarna gör sitt till, även om de är lite väl smala för bredare ryggar än min. Jag har bra sikt framåt och åt sidorna men inte bakåt. Minimala bakrutor och mycket plåt på sidorna underlättar inte parkeringen.
Baksätesutrymmet är överraskande väl tilltaget för både ben och huvud, det sluttande taket till trots. När jag tittar in i bagaget får jag förklaringen till var Mazda har hittat de välbehövliga extra centimetrarna. Det är medelstort men inte mer, men det smarta förvaringsfacket under bagagets golv är ett plus.

Mazdan är pigg på de lägre växlarna, men inte lika vass på fyran och femman. Motorn tappar en del momentum på lägre varv och för att få ut mer av maskinen får man anstränga den ordentligt (sportversionen drar 0,82 liter per mil jämfört mot 0,72 med 1,6-motorn). Den här prestandaoperationen gör också en av de få negativa sakerna med bilen uppenbar: det höga motor- och vägljudet i högre hastigheter. Detta går dock delvis att komma runt genom att välja andra hjul än de som testbilen, för sportighetens skull, har utrustats med. 215 x 50-däcken på 17-tumsfälg är snygga men komfortsänkande.

Bra andrahandsvärde
På mindre vägar med skadad asfalt uppför sig bilen stötigt. Samtidigt är den följsam, mycket tack vare den direkta och fina styrningen. Den relativt fasta upphängningen håller ihop chassi och kaross även när vägbanan inte är den bästa. Bromsarna biter mjukt men fast och bromsskivorna ser hyfsade ut.
Verkstadsbesöken är relativt få för modellen, enligt Bilprovningens statistik. Mazda 3 klarar sig bättre än medelbilen. Reparationspriserna ligger på en acceptabel nivå liksom priserna för service.
Den vanligaste modellen av Mazda 3 är kombisedanen på 1,6 liter (105 hästkrafter). Övriga motoralternativ är bensinarna 1,4 (90 hästkrafter), 2,0 (150 hästkrafter) och dieselmotorerna 1,6 PSA (109 hästkrafter) och 2,0 (143 hästkrafter). Modellen har ett bra andrahandsvärde.

-----

Så här görs begagnattestet:
Den utvalda bilen provkörs under normala förhållanden under en dag på varierande vägtyper och i stadstrafik. Kvaliteten på bilar av samma fabrikat och årsmodell kan variera kraftigt beroende på en mängd faktorer som milantal och allmän skötsel. Omdömen som ges gäller i första hand den provkörda bilen och inte modellen i allmänhet om det inte särskilt anges.