Insekter
Kackerlackor, syrsor, maskar, silkesmasklarver, gräshoppor och larver på menyn. Låter det smaskigt? FN:s livsmedelsorgan FAO lobbar för att vi i västvärlden ska börja äta insekter. De har både högt näringsvärde och innehåller mycket protein. Allt för att köttet ska räcka till jordens växande befolkning. Dessutom konsumerar insekter lite vatten, de kostar betydligt mindre att föda upp än köttboskap och är bättre för miljön. Runt 1 400 arter äts i dag i 80 procent av världens länder utan att någon höjer på ögonbrynen. Exempelvis är spindeldjuret skorpion, grillade gräshoppor snabbmat i Thailand och mjöl gjorda av syrsor används till sötsaker och bakverk på restaurang i Kalifornien.
Men se upp, den svenska träfjärilslarven är giftig!
Tror du insekter blir en succé?
Matexpert, Richard Tellström: – Nej, inte i insektsform. Kanske som malda, för att dryga ut andra råvaror, till exempel i hamburgare och korv. Men inte om insekterna går att identifiera. Vi klassificerar små kryp som icke-mat. Mat handlar om gemenskap och vi vill inte ha icke-mat på bordet som riskerar att skapa konflikter i familjen vid matbordet. Om det är proteinet som vi är ute efter finns det ju i många andra råvaror, typ bönor. Fast det vet vi ju hur svårt det är att få folk att äta mera frukt och grönt. Men skulle det visa sig att man går ner 10 kilo av att äta insekter, då skulle de bli succé. Mat som ger sociala vinster går alltid hem.
Odlat kött
I augusti i fjol serverades den första stekta hamburgaren av odlat kött i London. Nederländska forskare har framställt köttet genom att använda muskelfibrer från en levande ko och odlat fram små köttfibrer. Det krävdes 20 000 fibrer till en enda burgare och kostnaden blev cirka 3 miljoner kronor. Färsen blandades med salt, äggpulver och ströbröd och färgats med rödbetsjuice och saffran. I dagsläget är odlat kött extremt dyrt. Tanken är att odlat kött i framtiden ska bli billig och ett komplement till vår tids ökande köttproduktion som bidrar starkt till den globala uppvärmningen. Kanske kan det också tilltala vegetarianer, djurrättsaktivister och andra som avstår kött av moraliska skäl. På Chalmers i Göteborg bedrivs också forskning inom området.
Kommer odlat kött att slå?
Richard Tellström: – Nej inte inom överskådlig tid. Köttbristen kommer inte att inträffa förutsatt att hela världens folk vill äta lika mycket kött som vi i väst. Och troligen blir det odlade köttet väldigt dyrt, processerna att ta fram det är väldigt kostsamma. Att få folk att äta mindre kött torde vara lättare. Vi som är födda på 1950-60- och 70-talen har varit med förr och är vana att snåla med köttet. Sju potatisar till en liten köttbit är inget konstigt. Men odlat-kött-forskningen är viktig, den ger svar på vad kött är och kan leda till utvecklingen av andra livsmedel. Odlat kött är inte lika stigmatiserat som insekter. Vår inställning är mera neutral, vi tycker varken det är förskräckligt eller bra.
Alger
Att äta alger är ingen nyhet. Det har människan gjort långt tillbaka och gör fortfarande. Alla som äter sushi tuggar i sig norialgen utan att blinka. Från Japan har vi också fått wakame och kombu, två andra algsorter i matlagningen. På ön Okinawa som har världen högsta medelålder ingår alger i kosten och alger säljs ofta som hälsoprodukt. Alger innehåller proteiner, kolhydrater och även mineraler. Men Livsmedelsverket avråder gravida från att äta algprodukter, de kan innehålla höga halter av jod. Man har också funnit gifter i somliga torkade blågröna alger. Men alger har stor utvecklingspotential för framtiden. Nyligen fick ett svenskt forskningsprojekt på västkusten 31 miljoner kronor för att odla brunalger till nyttiga saker som mat, djurfoder och kemikalier. Algodlingar kan också bidra till att minska övergödningen
Är alger ett framtidshopp?
Richard Tellström: Alger liknar sallader, purjolök och bladgrönsaker, så motståndet är sannolikt mindre. Det kan dels malas ned som utdrygning i rätter men också serveras som det är. Vi har en viss vana vid att äta alger, bland annat i sushi men också som algsallader. Utmaningen med alger är att låta en grönsak ersätta kött då grönsaker har lägre status än kött. Svårigheten med att få folk att äta alger kan liknas vid den att öka grönsakskonsumtionen.
Näringspellets
Precis som djur äter kraftfoder finns det redan liknande för människor. Det är processade pellets eller pulver som innehåller optimalt med näringsämnen. Det är mat för astronauter, de som långdistansseglar, fallskärmsjägare med flera. Många känner igen dess enklaste form som frystorkat för typ fjällvandrare eller som pulver för dem som inte kan tugga eller vill gå ner i vikt. Kanske kommer pelletsarna att på sikt skräddarsys för våra individuella behov. Du mejlar in en kroppsanalys till en fabrik och får köpa ut det piller som passar just dig. Ett danskt företag har också skapat ett näringsberikat tuggummi som kan tänkas ersätta en fruktsallad eller smoothie.
Är pellets räddningen för globen?
Richard Tellström: Nja, det är snarare överlevnadsmat för människor i tidsbegränsade, extrema situationer. Den smakar inte gott och är väldigt enahanda. Det är mat för organismen men inget för gemenskapen, för kroppen men inte själen. Vill vi leva ett supereffektivt liv, utan känslor kanske det kan vara något? Men vi människor är sociala varelser och vill inte ha mat som riskerar att slå sönder gemenskapen. Livet är ingen uppfostringsanstalt.
Äta husdjur
Mer av både häst och kanin finns med i Jordbruksverkets vision om vad vi ska äta för att minska klimatpåverkan.Kaninen har kommit på tapeten för attt den förökar sig snabbt och är bättre på att ta upp näring från grovfoder (som hö) än många andra djur. Dess klimatpåverkan beräknas ligga mellan kycklingkött och nötkött. Annat är det med hästar, att föda upp dem enbart för köttets skull är det inte tal om. Det skulle bli en alldeles för dyr historia. Den klimatmässiga fördelen med hästar är att de redan finns och att de inte idisslar.
Kommer folk att äta sina husdjur?
Richard Tellström: Vi har ätit husdjur i alla tider som grisar, höns och gäss. Men det är annorlunda med kaniner och hästar. De äter vi väldigt lite av. De ingår inte i vår matkultur som är en komplicerad föreställning som vi har i huvudet. Det räcker inte med kunskap om att det kunde vara en bra idé att äta häst och kanin för att ändra våra kulturella värderingar om vad vi anser vara icke-mat. Den som äter något som ses som icke-mat riskerar att bli uteslutna ur gemenskapen. Mat är gemenskap! Se bara på fenomenet: eftermiddagsfika, då vet vi att det är bulle som vi gäller och inte kokt broccoli. Fast alla vet att det senare är mycket bättre för oss.
Källor: The Guardian, Jord och skog, Aftonbladet, DN, Jordbruksverkets rapport: Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? – ett diskussionsunderlag om vad vi äter i framtiden, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.