Vid en av huvudlederna som separerar lägret Moria från de mer inofficiella lägerdelarna sitter Dilba, 27 år, från Afghanistan. I knät har hon en liten flicka i fyraårsåldern, klädd i en rosa tröja och med det lockiga håret uppsatt i tofs. Framför henne, på en filt på marken, har hon lagt upp cigarettpaket och godis till försäljning.

Det är inte mänskligt att leva så här, titta dig omkring.

Hon pekar ett hundratal meter längre ner på vägen.

Artikelbild

| Vägen som separerar Morialägret från "djungeln". Till höger syns boendebaracker i flyktinglägret i Moria.

Duscharna finns där nere vid toaletterna. Men vattnet är kallt och duscharna smutsiga och går inte att låsa, säger hon.

Hundratals per dygn

De senaste månaderna har flykting- och migrantströmmarna till de Egeiska öarna i Grekland ökat drastiskt och antalet människor som anlänt till öarna är det högsta sedan flyktingkrisen 2015–2016. Varje dygn kommer mellan 500 och 600 flyktingar till Grekland från Turkiet, i båtar över havet eller över passagen i norr. Lesbos är den ö som påverkats mest.

Greklands nya högerregering har stramat åt migrationslagstiftningen och stiftat hårdare asyllagar. Nyligen gavs beskedet att överfulla läger på fem öar, däribland Moria på Lesbos, som av boende beskrivits som ett helvete, ska stängas och nya större läger byggas.

Artikelbild

Men det är inte möjligheten att husera fler människor som lyfts fram av regeringen, utan säkerheten. I de nya lägren kommer migranterna att vara inlåsta tills de fått sina asylbesked.

De som bor här är inte barbarer, beteendet kommer från den stressade situation de befinner sig i och låsta läger kommer bara att förvärra det, säger Farshad från Afghanistan.
Artikelbild

| 19-årige Hadi från Afghanistan, i flyktinglägret Moria.

"Ingen bryr sig"

Farshad är 24 år och arbetar som engelsklärare för vuxna flyktingar i lägret. I en månad har han bott i ett tält som han delar med flera andra personer. Sedan han kom hit har han sett ett tiotal personer som skadats allvarligt i olika bråk.

Artikelbild

| En överfull sopstation. I bakgrunden syns några av FN:s flyktingorgan UNHCR:s boendetält, i flyktinglägret Moria.

Vakterna gör ingenting, som om de är rädda. Men det värsta är att ingen bryr sig, säger Farshad.
För några kvällar sedan var det någon som gick förbi och slog på tältet med träpåkar och skrek “kom ut så ska vi döda er”, säger han.
Artikelbild

| Boendetält längs vägen som avskiljer områdena i flyktinglägret Moria.

Moria är byggt för omkring 3 000 personer. Men i lägret och i ett intilliggande område, kallat "djungeln" av flyktingarna och hjälporganisationerna, där migranter som inte fått plats i det officiella lägret bosatt sig, finns totalt omkring 16 000 personer. I "djungeln" bor man i tält, ofta placerade direkt på marken, som snabbt förvandlas till lervälling vid regn.

Humanitär katastrof

Artikelbild

| 19-årige Hadi från Afghanistan, i flyktinglägret Moria.

När de nya anläggningarna ska stå klara och ersätta lägren på de fem grekiska öarna är inte klart, men redan i början av nästa år ska 20 000 migranter tillfälligt omplaceras till andra läger eller hotell. Som en del i regeringens hårdare asylregler ska även 800 gränsvakter nyanställas för hårdare bevakning av gränsövergångarna och ökad kontroll över vilka som kommer in i landet.

Organisationen Läkare utan gränser är inte säker på att regeringens beslut om stängning kommer att leda till förbättringar. I stället varnar de för en kommande humanitär katastrof.

Artikelbild

| Känd graffitti mot havet som gränsar mot Turkiet, i flyktinglägret Moria.

Vi kan inte se hur beskedet från den grekiska regeringen, som innebär att lägren stängs och människorna i stället placeras i fängelseliknande förvar, skulle kunna vara en lösning. Även om en förändring är absolut nödvändig måste den förändringen syfta till att det humanitära stödet och skyddet av människorna ökar, säger Anna Pantelia vid Läkare utan gränser på Lesbos.

Farshad håller med, något måste göras, säger han.

Så länge myndigheterna signalerar att de inte bryr sig om vad som sker med oss kommer våldet och osäkerheten att fortsätta.

I dagarna släpptes ett offentligt uttalande från borgmästarna för de tre öarna som har flest flyktingar – Lesbos, Chios och Samos – där man, efter att ha röstat emot regeringens förslag i regionfullmäktige nu vägrar regeringens plan om stängda läger på öarna. De menar att det kommer att bli ohållbart att administrera och att politikerna i regeringen frångått sitt löfte de gav innan valet om att begränsa antalet flyktingar på varje ort.