1. Alternativ för nödlösningen

Den största knäckfrågan är alltjämt den om gränsen på den irländska ön. I det föreslagna utträdesavtalet finns skrivningar om en "nödlösning" som ska hålla gränsen mellan Irland och Nordirland öppen, ifall EU och Storbritannien inte skulle komma överens om andra delar i den framtida relationen. Det här kan en stor del av brexitanhängarna i det brittiska parlamentet inte acceptera.

I går kom May och Juncker överens om en "tolkningsmekanism" som innebär att EU och Storbritannien ska arbeta gemensamt för att finna ett alternativ till nödlösningen.

Artikelbild

| Theresa May. Arkivbild.

Innebörden av detta dokument är, enligt Mays andreman David Lidington, att EU förbinder sig att inte försöka fånga Storbritannien i nödlösningen på obestämd tid, om denna skulle träda i kraft.

Att båda parterna kommit överens om att tillsammans försöka hitta ett alternativ till nödlösningen så snart som möjligt är det viktigaste av de tre klargöranden som meddelades i går, säger Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, som anser att en mjuk brexit är det mest sannolika slutscenariot.

2. Förhandlingar efter utträdet

Det andra dokumentet från gårdagen är mer av ett förtydligande när det gäller hur EU och Storbritannien ska förhandla om de framtida relationerna. I det gemensamma specificeras vilka åtaganden EU och Storbritannien ska göra för att lyckas med de förhandlingar som ska diktera hur relationen mellan parterna ser ut i framtiden.

Artikelbild

| David Lidington. Arkivbild.

Det innebär bland annat att de ska sträva efter att ha regelverket för sin framtida relation klar när övergångsperioden, som är satt till den 31 december 2020, är över. För att detta ska fungera så bra som möjligt har båda parter bundit sig till att identifiera de frågor som är särskilt juridiskt komplexa, för att dessa ska kunna lösas i tid.

3. Möjlighet att hoppa av

Artikelbild

| David Lidington. Arkivbild.

Det tredje dokumentet är ett ensidigt uttalande från Storbritannien där man säger sig kunna hoppa av nödlösningen om EU inte agerar på ett, enligt britterna, korrekt sätt samtidigt som förhandlingarna om ett alternativ har gått i stå.

Denna del ligger utanför överenskommelsen mellan EU och Storbritannien och frågan är därför hur mycket den betyder i praktiken. Nicholas Aylott nämner en brittisk kolumnist som jämfört innebörden av det tredje dokumentet med ett barn som säger att det har rätt att säga att hen vill ha mer i veckopeng – men att det ju inte betyder att föräldrarna går med på det.

Det brittiska konstaterandet om den juridiska verkligheten är kanske den svagaste och minst betydelsefulla av de tre punkterna, säger Nicholas Aylott.