Jag skulle bli förvånad om inte vi hade ytterligare ökning av andelen som säger att de har blivit utsatta. Man hoppas det, för det visar att fler av dem som är utsatta vågar uppge det även i den här typen av undersökningar, som vi vet innehåller mörkertal, säger Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

När Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade sin senaste trygghetsundersökning visade den på nya dystra siffror. Av de omkring 12 000 personer som svarade uppgav 15,6 procent att de i fjol drabbades av något eller några av brotten misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier.

Det är den högsta nivån sedan mätningarna inleddes 2006.

Förändrad inställning?

Andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott har ökat från den tidigare rekordnivån på 1,7 procent 2015 till 2,4 procent 2016. Bland kvinnorna uppger 4,1 procent att de utsattes för sexualbrott förra året, till skillnad från tre procent 2015.

Resultatet är inget som förvånar Felipe Estrada, som anser att de senaste årens diskussion kring brott och trygghet kan ha påverkat resultatet. Frågan är dock om det verkligen är en ökning av antalet brott, eller om vår inställning och tolerans gällande brottslighet har förändrats.

Den frågan tror jag ingen kan svara på i dag. Det enkla svaret, som Brå säger, det är att det är både och. Men hur mycket av det ena eller andra, det är däremot svårt att veta, säger Estrada.

Få anmäler

Han är mycket positiv till metoo-rörelsen, som han också tror kan påverka anmälningsbenägenheten till det bättre. I Brås undersökning visade det sig att bara elva procent av de som utsatts för sexualbrott, oavsett allvarlighetsgrad, gör en polisanmälan. Främsta orsaken är att man inte tror att polisen kan göra något.

Den här typen av kampanj visar att det inte bara är polisen man brister i förtroende till, det är också ens chefer och arbetskamrater. Om man inte ens känner förtroende för hur arbetskamraterna kommer att reagera, då blir polisen kanske sista instans. Men tack vare att man kanske börjar prata om det på arbetsplatser och får uppbackning av chefer och arbetskamrater kanske steget att gå till polisen mindre.