Det största problemet på vår skola tror jag är det verbala kränkandet. Att man till exempel använder bög som skällsord och att det blir normaliserat. Samtidigt som det kan stå någon i närheten och tycka att det är jättejobbigt, säger eleven Emmanuel Brew.

Tillsammans med tre andra elever och verksamhetschefen på Finnvedens gymnasium i Värnamo representerar han en av nio skolor när en utbildningsturné mot sexuella kränkningar rullar in i Växjö.

Projektet "Backa", som flera elev- och skolledarorganisationer står bakom, har besökt 24 städer när det avslutas. Målet är att genom kompetenshöjning och handlingsplaner arbeta för en skola fri från trakasserier och sexuella kränkningar.

Artikelbild

| Alina Karlsson, Enna Batkic, Ottilia Andersson och Emmanuel Brew från Finnvedens gymnasium i Värnamo under en utbildningsdag i Växjö mot sexuella kränkningar.

Vi måste gå till botten med varför det är ett stort problem med kränkningar i skolor. Vi vill försöka förändra från grunden, så att det inte fortsätter att vara så här, säger turnéledaren Emmalina Blomberg från Backa.

Foton i duschen

Nästan var femte tillfrågad bland 1 000 gymnasie- och högstadieelever upplever att sexuella trakasserier ofta förekommer på skolan, enligt en Novusundersökning som Backa beställt.

Så det är ett extremt arbetsmiljöproblem på skolorna, säger Johan Pettersson, utbildare från organisationen Make Equal.
Artikelbild

| Alina Karlsson, Enna Batkic, Ottilia Andersson och Emmanuel Brew från Finnvedens gymnasium i Värnamo under en utbildningsdag i Växjö mot sexuella kränkningar.

Emmalina Blomberg upplever att de sexuella kränkningarna och trakasserierna i skolan ökar. Sociala medier bidrar till den utvecklingen, anser hon.

Jag kan inte tänka mig hur jobbigt det hade varit att behöva oroa sig för att någon ska skicka runt en nakenbild på mig från omklädningsrummet. Just kränkningar i omklädningsrummet vittnar många skolor om.

För att kunna förklara varför det förekommer sexuella kränkningar ägnas den första halvdagen på utbildningen åt att problematisera normer i samhället. Exempelvis diskuterar deltagarna manlighet och vad det innebär att vara kille.

Vi gör det eftersom statistiken visar att killar är överrepresenterade när det kommer till att begå sexuella övergrepp, säger Johan Pettersson.

"Det är så bakvänt"

Skolor i hela landet har bjudits in till en ort i närheten och många har nappat. Men jämlikhetskonsulten Johan Pettersson önskar att gensvaret hade varit ännu större. Han gör en jämförelse med hur han tror att situationen hade varit om var femte elev inte kunde räkna.

Om vi då hade erbjudit en utbildningsdag med matteundervisning så tror jag att responsen hade varit högre. Men man tar inte tid till frågor om sexuella kränkningar på samma sätt som man gör för lärandemål. Det är en konsekvens av att problemet inte är tillräckligt erkänt, säger han.
Och det är så bakvänt. För om man har en trygg skola kan man lära sig matte och prestera bättre rent allmänt, säger Emmalina Blomberg.

Surr i smågrupper under eftermiddagspasset i Växjö vittnar om att det finns mycket att diskutera när skolorna kartlägger problem och tar fram handlingsplaner för att nå lösningar. Jargongen är det som eleverna på Finnvedens gymnasium först ska ta itu med.

Vi har sagt att vi till exempel ska ordna föreläsningar, så att man börjar diskutera frågorna, säger elevkårsordföranden Ottilia Andersson.

Egen enkät

Elevkåren tror att en annan väg framåt kan vara att skolpersonal agerar mot kränkningar genom att rikta sig till specifika individer i ett kompisgäng – i stället för att bara prata med hela gruppen.

Då blir det sällan en lösning, säger Emmanuel Brew.
När läraren går till en hel grupp med denna jargong så går budskapet ofta in och ut, men om man går till en individ med inflytande i gruppen och säger att "du har stor påverkan och kan ändra på det här" så tror vi att det hjälper mer, säger eleven Alina Karlsson.

Att göra en undersökning på skolan är också en idé. Eleverna tänker sig frågor som kan ta fram siffror på hur många personer som på just deras skola blivit sexuellt trakasserade, och att använda Instagram som ett sätt att nå skolkamraterna.

När man pratar om hur det generellt ser ut på skolor i Sverige kan vissa lätt säga "så är det inte på vår skola". Men om man får siffror på hur folk känner på vår skola så kan vi utgå från det, säger Ottilia Andersson.