Syrenerna har börjat fröså sig i Skåne, och scillor och andra lökväxter snudd på tar över allvaret på Öland och Gotländska ängar. Bra eller dåligt? Ingen kan säga säkert, men något har hänt med växtligheten, konstaterar Mora Aronsson, botanist på kunskapscentrumet Artdatabanken.

Det varmare klimatet gör att fler trädgårdsväxter börjar uppföra sig på ett nytt sätt. De flesta trädgårdsväxter fördes in i landet på 1800-talet, berättar Aronsson. Det var då vanligt folk fick möjlighet att odla sina trädgårdar, och sköna rariteter utifrån stod högt i kurs. Men nu när klimatet blivit varmare har de blivit ett problem.

Visst kan man tycka att det är vackert med skogar fulla av påskliljor och ängar blåa av scilla, men det är inte det vi tagit hänsyn till. Vi har gjort listan enligt strikt vetenskapliga förutsättningar.
Artikelbild

Påskliljor räknas nu som invasiva.

Klimatet påverkar

Vi har tittat på hur de sprider sig, och vilken påverkan de har på naturen. Vi har också haft ett klimatscenario på 50 år, men det är väldigt svårt att förutsäga hur det blir, säger han.

Arbetet har resulterat i en ny, het lista över cirka 600 främmande arter i Sverige varav 100 är invasiva. Med det menas växter som sprider sig snabbt och riskerar att tränga undan annan växtlighet.

Värst är problemen i södra Sverige. Där märks klimatförändringarna snabbt, och nya arter börjar snabbt tränga ut de inhemska.

Artikelbild

| Scilla och vårstjärnor sprider sig.

Vi har sett en tallskog i Åhus som är helt ogenomtränglig av ett 70-tal förvildade buskarter. Där är spirea och skogsbär så det inte går att ta sig fram.

Syrenen på värstingslistan

Artikelbild

| Jättedaggkåpan hittas numera i vid vägkanter.

Ett hundratal av växterna på listan är särskilt aggressiva – ljuva trädgårdsälsklingar som syren, vårstjärnor, lammöron, praktlysing och doftande äkta kaprifol är trädgårdarnas värstingar.

Spridningen beror också på hur många ställen växterna kan spridas ifrån. Exempelvis lammöron finns i varenda torpträdgård, och jättedaggkåpa blev årets perenn för några år sedan. Nu ser man den i vägkanter överallt, säger Mora Aronsson.

Artdatabanken har inte föreslagit några åtgärder, men det kan komma framöver. Artdatabankens lista är ännu preliminär, och genomgår en vetenskaplig granskning. Vid årsskiftet kommer den att lämnas över till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, som ska skicka runt den till olika remissinstanser. Därefter ska regeringen besluta om listan, och då kan också försäljning av vissa växter stoppas eller begränsas. Fast till dess dröjer det två år.

Restriktioner kan komma

Min spaning är att det kommer att införas restriktioner på vissa. Man kommer nog att börja i den änden att man tar de mest kostsamma först, som vresros, parkslide och lupiner.

Det är första gången ett sådant arbete görs i Sverige, berättar Mora Aronsson.

Sedan 2015 har det funnits en EU-lista på 59 arter, sju av dem är växter som finns i Sverige. Men det här är en systematisk genomgång av växter och djur i Sverige, liknande det arbete som gjorts i Norge.

Frågan är vad den trädgårdsodlare ska göra som har exempelvis syren, snöbär eller praktlysing i sin täppa.

Man ska se till att de inte sprider sig, utan håller sig där de ska. Om de inte gör det ska man kanske ta bort dem, säger Mora Aronsson.

Rättad: I tidigare version framstod listan som definitiv.