En varm septembermorgon gräver Upplandsmuseets arkeologer längs kung Filmers stig utanför Österbybruk. Solen värmer och en flock myggor tränger sig på.
– När jag var här första gången såg man ingenting, säger Andreas Hennius och syftar på stigarna som tidigare inte gick att använda, men som nu förberetts inför utgrävningen.
Andreas Hennius är arkeolog på Upplandsmuseet. Det är han och arkeologkollegan Per Frölund som har huvudansvaret för utgrävningen.
Tack vare ekonomiskt stöd från Upplands fornminnesförening kan Upplandsmuseet genomföra utgrävningen i området, som är uppkallat efter den mytiske kungen Filmer.
Målet med utgrävningen är att få mer kunskap om området och den medeltida järnmalmsbrytningen som ägde rum på platsen innan Gustav Vasa, Påvel Humble och industrisläkterna De Geer och De Besche drog i gång i industriell skala på 1500- och 1600-talen.
– På den här platsen verkar vi ha medeltida lämningar efter mycket storskalig järnproduktion, säger Andreas Hennius.
Han berättar att det också finns lämningar efter minst 15 husgrunder, koleragravar och flera hyttor där järnmalm smältes till tackjärn redan på 1200-talet. I samband med utgrävningen har man gjort en del fynd.
– Men vi har fortfarande fler frågor än svar om vad som har hänt här i området.
Dagens utgrävning är inte den enda som gjorts i området. Det gjordes även en för 112 år sedan.
Då var en grupp studenter från Uppsala universitet på plats. Den utgrävningen berättade UNT om och på platsen hittades bland annat pilspetsar, krukskärvor, djurben och en raserad mur som universitetet menade var spår efter en borg från 1200-talet.
– Utifrån de fynd som vi gjort nu, och de fynd som gjordes för drygt 100 år sedan, vill vi förstå platsen och vad som hände runt Dannemora och Österby och vilken roll det spelade innan Gustav Wasa och senare vallonerna bedrev järnmalmshantering här, säger arkeologen Per Frölund.
Vilka fynd har ni gjort nu?
– Det handlar framför allt om slaggprodukter från järnmalmshantering liksom tegel som används i hyttorna när man byggt ugnar för malmhanteringen, förklarar Per Frölund och fortsätter:
– Utifrån de fynd vi gjort kan vi nog säga att det skedde brytning här innan 1481 då vi har det första skriftliga dokumentet från området som rör den mera industriella brytningen.
Vilken tidpunkt pratar vi om här?
– Universitetet menar att de har fynd som är från 1200-talet. Och vi har hittat tegel som började användas på 1200-talet, förklarar Per Frölund.
Han menar att de spår som hittats av hus och hyttor kan vara delar av ett samhälle som nu försvunnit. Han skulle gärna vilja se en storskalig utgrävning med lite större grävmaskiner i området.
– Min känsla är att vi kanske inte förstått den fulla potentialen i det här området och att det kan ha funnits en stor medeltida järnmalmshantering här.
Man har även hittat en stenmur som kan utgöra en del av ett hus till där det kan ha bott en storman eller möjligen den mytiske medeltida kungen Filmer.
Filmer sägs ha haft sin borg vid Filmsjön som ligger i anslutning till utgrävningsområdet. Kung Filmer ska ha hamnat i onåd hos kungen i Uppsala som därför ska ha attackerat och belägrat Filmers borg. I samband med detta ska Filmer ha kastat sin kassakista i Filmsjön.
Vad hände Filmer i samband med belägringen?
– Han blev nog dräpt, säger Per Frölund.