Det var efter en inspektion av kommunens bygg- och miljöförvaltning 2007 som Sten Trångteg, tillsammans med ytterligare åtta grannar i fritidsområdet Hamra vid sjön Tämnaren meddelades att deras avlopp inte uppfyllde miljökraven. Då installerade Sten en ny avloppsanläggning med biologisk rening till en kostnad på 77 000 kronor efter ett föreläggande.
Men senare upptäckte Sten att hans grannar inte hade behövt installera några nya anläggningar. När Sten uppmärksammade kommunen på detta togs ärendet aldrig upp. Men nu vill Sten att kommunen ska betala honom för avloppet.
— Jag anser att de har ljugit för mig och behandlat mig jäkligt illa, säger Sten Trångteg.
Anledningen till att Sten Trångteg tvingades anlägga ett nytt avloppssystem var att kommunen ansåg att hans tidigare avlopp inte levde upp till miljökraven.
— I min gamla anläggning rann toalettavloppet ner i en sluten tank medan det övriga avloppet gick till en tvåkammarbrunn med markbädd. Jag hade det bästa systemet av alla fastigheter, men ändå var det bara jag som tvingades bygga nytt, säger han.
Men samtidigt menar Sten Trångteg att en grannfastighet har ett avlopp som går rakt ut i sjön utan att kommunen har uppmanat ägaren till åtgärder.
— Kommunen menar att det inte finns något vatten indraget, men det stämmer inte. Jag hjälpte den förra ägaren att gräva brunnen där för 30 år sedan. Hade de erkänt allt från början hade jag ju aldrig behövt bygga om mitt avlopp då det inte längre gäller något generellt förbud att släppa ut BDT-vatten, jag är övertygad om att kommunen missade detta och för mig innebar det en utgift på 80 000 kronor.
Hur vill du att kommunen agerar nu?
— Kommunen har gjort fel och jag tvingades betala 77 000 kronor för det. Så jag vill ha tillbaka de pengarna plus ränta.
Men kommunen menar att de har hanterat ärendet på rätt sätt.
— Grannfastigheten bedömdes vara i sådant skick att man inte kan vistas där under längre tid. Det fanns endast en diskho i huset men ingen toalett eller dusch. Vi fick även in uppgifterna om att ingen bodde där och att det inte fanns indraget vatten. Det är möjligt att det fanns indraget vatten där tidigare, men nu är det frånkopplat, skriver Moa Olivensjö, miljöinspektör i Sala-Heby i ett mejl till UNT.
Varför tvingades då Sten Trångteg bygga om sitt avlopp men ingen annan i området?
— Fastigheten och husets avlopp ligger nära ett naturreservat och ett Natura 2000-område. Det bedöms därför vara extra viktigt att utsläppen från avloppsanläggningen klarar hög skyddsnivå ut miljöskyddssynpunkt. Sommarstugorna runt omkring fick inga åtgärdskrav eftersom de inte har utsläpp till mark från WC, de husen ligger en bit bort från sjön och det sker heller inget direktutsläpp till Tämnaren. Hade vi åkt ut idag och inventerat så hade vi gjort samma bedömning.
Sten Trångteg tycker dock att kommunens argument om att hans BDT-vatten förorenar marken och sjön inte håller.
— Grannbonden har väl 70 köttdjur som går där. De står nere i sjön och äter, dricker och gör sina behov. Men ändå måste jag lägga in en biologisk rening bara för att behandla mitt avloppsvatten från disk, tvätt och bad. Då kan man fråga sig om mitt BDT-vatten som gick genom en godkänd rening är farligare än det korna släpper ifrån sig rätt ner i sjön? Enligt mig faller deras argumentering, säger han.