Anna Lidvall GrÀll, utbildningsansvarig, sÀger att en av de viktigaste sakerna i vallokalen Àr röstlÀngden dÀr varje vÀljare ska prickas av. "Viktigt! Ni bör anvÀnda linjal hÀr, annars Àr risken att man prickar av fel" sÀger hon till kvÀllens elever.
â Det blir mycket teknikaliteter och detaljer, men varje detalj Ă€r otroligt viktig, sĂ€ger Anna Lidvall GrĂ€ll, utbildningsansvarig pĂ„ valkansliet.
Konferensrummet i Ăsthammars kommunhus Ă€r fullsatt. Det hĂ€r Ă€r en i raden av obligatoriska utbildningstillfĂ€llen för de volontĂ€rer som ska arbeta med röstmottagning under valet. Just i kvĂ€ll utbildas ett 40-tal av de som ska arbeta under sjĂ€lva valdagen. Valarbetare, eller röstmottagare, Ă€r ett av de viktigaste uppdragen en mĂ€nniska kan ha. Det Ă€r i alla fall vad de fĂ„r höra, ett flertal gĂ„nger.
HÀr finns mÀn och kvinnor i olika Äldrar och med olika bakgrund. En del har varit med förut, nÄgra Àr kÀnda ansikten, i alla fall lokalt och politiskt. Mest kÀnd Àr nog det avgÄende kommunalrÄdet Jacob Spangenberg (C). Han kÀnner plikten kalla, nu nÀr han inte lÀngre stÄr överst pÄ valsedeln.
Mer okÀnd, men lika behövd Àr Stefan Gustafsson frÄn Gimo. Han, liksom Marie Eriksson frÄn Film, har rekryterats till uppdraget av samma ombudsman pÄ IF Metall vid Sandvik.
â Jag Ă€r med för att jag vill att röstningen gĂ„r sĂ€kert till, sĂ€ger Stefan Gustafsson.
Marie Eriksson blev rekryterad att bli valarbetare via sin fackklubb. Hon ser fram emot att fÄ se hur ett val fungerar inifrÄn.
Marie Eriksson hÄller med och lÀgger till:
â Det Ă€r kul att prova pĂ„ och se hur ett val fungerar, sĂ€ger hon.
Det Àr sammanlagt 311 val som ska avgöras den 11 september. Till riksdagen, 20 regioner och 290 kommuner. Vad kostar egentligen hela det hÀr demokratiska jÀttemaskineriet?
â Valmyndigheten uppskattar statens totalkostnader för valgenomförandet till cirka 550 miljoner kronor. Det Ă€r en grov uppskattning, sĂ€ger Anna Nyqvist, kanslichef pĂ„ Valmyndigheten.
Sammanlagt tillverkas över 700 miljoner valsedlar inför ett nationellt val.
De betalar ut statsbidrag pÄ nÀrmare 300 miljoner till kommunerna som ska se till att valen kan genomföras. LÀnsstyrelserna, som bland annat kontrollrÀknar alla röster och rapporterar in valresultat, fÄr cirka 70 miljoner. Alla valsedlar, röstkort och annat valmaterial kostar cirka 100 miljoner kronor. Men ett val kostar mer Àn bara pengar.
â De frivilliga insatserna Ă€r helt avgörande för att valet ska kunna genomföras, sĂ€ger Camilla Strandman (C), ordförande i valnĂ€mnden i Ăsthammar.
En röstmottagare i Ăsthammars kommun fĂ„r 2 400 kronor. Beroende pĂ„ hur mycket ansvar man har kan man fĂ„ lite mer eller mindre. Men valarbetare Ă€r inget man tjĂ€nar storkovan pĂ„. Det ser ungefĂ€r likadant ut i alla kommuner.
Camilla Strandman (C) leder valnĂ€mnden i Ăsthammars kommun. ValnĂ€mnden Ă€r den lokala valmyndigheten och har hela ansvaret för genomförandet av röstning inom kommunen.
â Man blir inte rik pĂ„ det, om man sĂ€ger sĂ„. Men man fĂ„r ett arvode och vi har justerat upp arvodena. Ingen ska gĂ„ back för att man engagerar sig, men ersĂ€ttningen Ă€r mer symbolisk, sĂ€ger Camilla Strandman
Vad fÄr man ut av att engagera sig?
â Man fĂ„r se systemet inifrĂ„n, man fĂ„r lĂ€ra sig hur allt fungerar och sĂ„ fĂ„r man vara en viktig kugge i vĂ„rt demokratiska system.
Det Àr ingen lÀtt sak att genomföra ett val. Instruktionerna frÄn Valmyndigheten Àr omfattande. Allt frÄn hur vallokalen ska möbleras till vad röstmottagarna fÄr prata om, Àven nÀr det inte Àr nÄgra röstande i lokalen, regleras. Checklistorna som ska gÄs igenom Àr pÄ hundratals sidor. Vem som ska göra vad och nÀr Àr planerat i detalj.
"I vallokalen Àr vi civila, vanliga medborgare" sÀger Camilla Strandman (C) och pÄpekar för röstmottagarna att inga politiska pins eller klÀder Àr tillÄtna i vallokalen. Den ska vara vÀrdeneutal.
â Det Ă€r oerhört uppstyrt och reglerat. Jag fĂ„r ofta frĂ„gan om det inte Ă€r ganska lĂ€tt att fuska? Svaret Ă€r entydigt nej. Alla röstmottagare kontrollerar varandra, man Ă€r aldrig ensam i vallokalen eller med rösterna och det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att allmĂ€nheten alltid har tilltrĂ€de till vallokalen â bĂ„de under sjĂ€lva röstningen och röstrĂ€kningen, sĂ€ger Camilla Strandman.
Vad Àr det vanligaste felet vÀljarna gör?
â En del missar att försegla kuverten, sĂ„dant kan vi upptĂ€cka och pĂ„peka för vĂ€ljaren. Annars Ă€r det nog att man rĂ„kar lĂ€gga dubbla valsedlar i kuverten. Det Ă€r svĂ„rt för en röstmottagare att kĂ€nna om det ligger en eller tvĂ„ valsedlar i kuvertet.
I Ăsthammars kommun Ă€r 17 946 personer röstberĂ€ttigade i Ă„r. I kommunens 13 vallokaler kommer det finnas 132 röstmottagare bara pĂ„ valdagen.
Att hitta frivilliga som stĂ€ller upp Ă€r inte helt enkelt i alla kommuner. Valkansliet i Ăsthammar har fĂ„tt jaga en del för att fylla alla skift.
PÄ utbildningen i kommunhuset sitter tre tjejer i 20-ÄrsÄldern, som trots sin ungdom varit med förr.
â Vi fick frĂ„gan av vĂ„r svenskalĂ€rare nĂ€r vi pluggade pĂ„ Bruksgymnasiet inför valet 2018 och sa ja. Det var sĂ„ kul att vi ville göra det igen, sĂ€ger Edith Zackrisson, 23.
Edith Zackrisson, Alva Lamell och Sandra Eriksson kommer i Är att ta emot och rÀkna röster för tredje gÄngen.
Sandra Gustafsson, 23, hÄller med:
â Det var spĂ€nnande att sitta lĂ„ngt in pĂ„ natten och rĂ€kna röster, sĂ€ger hon.
Enda gÄngen det hakade upp sig var nÀr tvÄ Gimobor klev in i lokalen utan ID-handlingar.
â De var ju vana vid att valarbetarna kĂ€nde igen dem, men vi var för unga för det, sĂ€ger Edith och skrattar.
De tvÄ ska jobba i samma vallokal i Gimo. Kompisen Alva Lamell kommer hjÀlpa till i Alundas vallokal. Alla tre har Àven stÀllt upp och röstrÀknat EU-valet sÄ egentligen Àr det nu tredje vÀndan de siktar in sig pÄ.
â Klart man stĂ€ller upp och gör lite samhĂ€llsnytta, det handlar ju bara om vart fjĂ€rde Ă„r, sĂ€ger Alva Lamell.
SlÄr man ut Valmyndighetens uppskattning 550 miljoner pÄ 8 miljoner röstberÀttigade betalar varje person cirka 70 kronor för att fÄ rösta. Men sÄ enkelt Àr det sÄ klart inte.
Kommunerna anvÀnder utöver bidrag frÄn Valmyndigheten dina skattepengar för att anordna valen. Varje kommun lÀgger frÄn en halv miljon upp till runt 10 miljoner kronor pÄ valet, beroende pÄ kommunstorlek.
Pennor och linjaler ska inhandlas. ValsedelstÀll och valurnor kan behöva uppdateras. Dessutom hyrs vallokaler och andra lokaler dÀr man kan förvara allt material nÀr det inte Àr val. Den största utgiftsposten för kommunen Àr alla valarbetare.
Kommunerna rÀknar alla röster pÄ valnatten. PÄ lÀnsstyrelsen kommer sedan ett 60-tal personer att kontrollrÀkna ungefÀr 780 000 röster frÄn lÀnets invÄnare. Det Àr den slutliga röstrÀkningen.
Partierna lÀgger ocksÄ mÄngmiljonbelopp pÄ valet. Affischer, annonskampanjer och valstugor kostar pengar. En del kommer frÄn medlemsavgifter men en stor del kommer frÄn skattebetalarna. Riksdagen betalade ut knappt 168 miljoner i bidrag till partierna bara i Är.
Ăven kommunerna betalar ut partistöd och tittar man pĂ„ redovisningarna för hur pengarna anvĂ€nds Ă€r det en hel del som hamnar i âvalkassanâ.
Man kan ta det hÀr hur lÄngt som helst. Mediernas bevakning för att du ska kunna göra ett bra val kostar i form av prenumerationer eller public service-avgift. Polisen och andra rÀttsskyddande myndigheter som sÀtter in extra resurser för att garantera valets sÀkerhet Àr inte gratis. Och sÄ vidare.
Exakt hur stor totalsumman blir Àr alltsÄ i princip omöjligt att svara pÄ. Men utan att sticka ut hakan kan man konstatera att demokrati kostar.