Jacob Spangenberg anser att kritiken, främst från Åsa Lindstrand (-), men också Borgerligt alternativ, saknar grund. Att vägprojektet inleddes med sträckan Jälla-Hov, och inte Börstil-Gimo, hade att göra med en samhällsekonomisk bedömning på regional nivå.
– Visst har det varit småduttar, men vi ska vara väldigt glada att vi fått med länsvägen via de här etapperna.
Hade det inte varit bättre att ha med hela vägen som ett sammanhållet projekt?
– Jo, självklart. Vi har jobbat för det hela tiden ända sedan år 2007 när projektet började bubbla upp som en möjlig prioritering i länstransportplanen. Men ytterst är det åtta kommuner och ett landsting som beslutar i Regionförbundet, det är inte så att en kommun kan sätta ned foten om vad som är prioriterat i länstransportplanen. Vi har ändå fått 65 procent av hela länets infrastrukturfinanser.
Vilka räknas till "vi", halva delen av länsväg 288 ligger ju i Uppsala kommun?
– Det är sant, länsväg 288 har fått 65 procent av potten. Östhammars kommun var dessutom med och medfinansierade med 14 miljoner kronor när det gällde att ta fram en arbetsplan för sträckan Hov-Alunda. Men jag tycker ändå att vi har fått en stor del av pengarna.
Boa vill se en järnvägsviadukt i Gimo. Hur ser du på det?
– Visst, vem vill inte det? Men finansieringen har i klartext inte funnits. Kostnadsberäkningarna för 288:an har åkt fram och tillbaka som ett dragspel, ett tag hette det att 500 miljoner skulle räcka ända fram till Börstil och nu verkar det kosta 850 miljoner kronor bara till Gimo.
En ny väg mellan Gimo och Börstil har lyfts fram i debatten. Men det är inget alternativ, enligt Jacob Spangenberg.
– Det fattas för mycket pengar för något annat än fortsatt dragning genom Gimo. Man måste vara realistisk och fokusera på det som är möjligt. Låt mig och andra återkomma när vi fått Trafikverkets uppskattning av vad de 180 miljoner kronor som finns kan räcka till.
Innan länstransportplanen reviderats år 2018 och sträckan Gimo-Börstil blivit ett "namnsatt objekt" i stället för "utpekad brist" står det ganska stilla. Borde inte kommunen ha vetat om betydelsen av begreppen tidigare?
– Man kan tycka att Trafikverket borde ha informerat både oss och Regionförbundet tydligare. Jag vill inte säga att det är någon annans fel, men den samlade kunskapen hade inte jag klart för mig förrän senare.