Jacob Spangenberg (C), Margareta Widén Berggren (S) och PÀr-Olof Olsson (M) samlades innan presstrÀffen.
Enligt UNT:s uppgifter, vilket Àven bekrÀftades av flera kÀllor till Aftonbladet, skulle regeringen ge tillstÄnd för slutförvar av kÀrnbrÀnsle i Forsmark pÄ presskonferensen under torsdagseftermiddagen. Klockan 16:30 bekrÀftade ocksÄ klimat- och miljöminister Annika StrandhÀll (S) att sÄ blir fallet.
I kommunhuset i Ăsthammar satt tre kommunalrĂ„d och vĂ€ntade pĂ„ beskedet. Jacob Spangenberg (C), Margareta WidĂ©n Berggren (S) och PĂ€r-Olof Olsson (M) undslapp sig inte nĂ„got jubel, men kanske en suck av lĂ€ttnad.
â Det kĂ€nns tryggt och bra att regeringen sagt ja till hela ansökan. Vi vill att avfallet ligger i vĂ„rt land sĂ„ att vi kan ha kontroll över det, sĂ€ger Margareta WidĂ©n Berggren (S).
Hon har jobbat intensivt med frÄgan under mÄnga Är.
Kommer du sakna kampen nu?
â Lite kanske, men mest Ă€r det skönt att det nu Ă€r i hamn.
Jacob Spangenberg Àr glad för beskedet.
â Det kĂ€nns bra med ett avslut och detta kommer att komma kommunen till gagn.
Till de som varit skeptiska sÀger han:
â De har bidragit till ett Ă€nnu bĂ€ttre beslut och det tycker vi Ă€r bra.
Beslutet villkorades inte med nÄgra krav pÄ fortsatt forskning under projektets gÄng. Det ser han inte som nÄgot problem.
â Det kommer ske en stegvis prövning under hela byggets livslĂ€ngd och dyker det upp ny intressant teknik sĂ„ Ă€r jag övertygad om att SKB kommer ta till sig det, sĂ€ger Jacob Spangenberg.
Jacob Spangenberg (C), Margareta Widén Berggren (S) och PÀr-Olof Olsson (M) fick beskedet sittandes i kommunhuset omgiven av en skara reportrar.
KommunalrÄdet i opposition PÀr-Olof Olsson (M) tycker att beslutet var vÀlbehövligt.
â Nu kan vi gĂ„ vidare med andra viktiga frĂ„gor för kommunen, frĂ„gor som Ă€r sammankopplade med slutförvarsbeslutet. Jag tĂ€nker pĂ„ vĂ€g 288, avloppsproblemen, utbyggnaden av bostĂ€der med mera. Nu vet vi förutsĂ€ttningarna och kan agera dĂ€refter, sĂ€ger han.
SKB:s vd Johan Dasht Àr glad men ocksÄ stolt.
â Nu Ă€r över 40 Ă„rs vĂ€ntan över och vi ser fram emot att sĂ€tta igĂ„ng med att bygga slutförvaret. Det hĂ€r stĂ€rker oss ocksĂ„ internationellt dĂ€r vi redan nu har stort erkĂ€nnande, sĂ€ger han och syftar pĂ„ att andra lĂ€nder vĂ€nder sig till SKB för att fĂ„ rĂ„d om avfallsfrĂ„gor.
Björn Linde, vd Forsmarks kraftgrupp AB, och Johan Dasht, vd Svensk kÀrnbrÀnslehantering AB.
PÄ Forsmarks Kraftgrupp var glÀdjen ocksÄ stor.
â Detta var helt och hĂ„llet vad vi hoppats pĂ„. Nu kan vi ta det fulla ansvaret frĂ„n ax till limpa, sĂ€ger vd Björn Linde.
Han tror att beslutet kan öppna upp för att bygga ny kÀrnkraft.
â FörutsĂ€ttningarna ökar definitivt. Vi behövde dessutom detta för att kunna nĂ„ miljömĂ„len, sĂ€ger han.
Men frÄn Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kÀrnavfallsgranskning (MKG) sida Àr beslutet en besvikelse. De menar att det Àr bÄde beklagligt och oansvarigt eftersom kÀrnkraftsindustrin inte kunnat visa att de kopparkapslar som ska garantera sÀkerheten under minst 100 000 Är fungerar.
â Att det skulle bli ett ja var vĂ€ntat, men det Ă€r klart att vi Ă€r besvikna. Det pratas mer om jobb Ă€n om miljö. Det finns för mycket frĂ„getecken kring kopparkapseln fortfarande. Regeringen kunde ha krĂ€vt svar pĂ„ frĂ„gorna kring det innan de tog beslutet, sĂ€ger Ă
sa Lindstrand, ordförande i MKG.
Ă
sa Lindstrand ordförande för Miljöorganisationernas kÀrnavfallsgranskning (MKG) Àr besviken pÄ regeringens besked.
Nu vÀntar nya utredningar, domstolsförhandlingar och sÀkert Ànnu mer debatt innan sjÀlva bygget drar i gÄng. GÄr det enligt planen berÀknas byggtiden till tio Är.
Slutförvarsbygget kommer gÄ loss pÄ minst 19 miljarder kronor, enligt kalkylen frÄn kÀrnkraftsindustrin som stÄr för notan. Enligt den sÄ kallade villkorslagen, som antogs 1977, ska kÀrnkraftsindustrin sjÀlv ansvara för att avfallet tas om hand pÄ ett sÀkert sÀtt. Sedan dess har frÄgan om hur, var och nÀr debatterats.
Först 2009 valdes Forsmark som bĂ€sta platsen. En förklaring till att det blev just hĂ€r Ă€r att Ăsthammar Ă€r en kĂ€rnkraftskommun och att befolkningen Ă€r van vid och positivt instĂ€lld till kĂ€rnkraften. Men det relativt sprickfria och torra berget var ocksĂ„ en bidragande orsak.
Slutförvaret ska byggas pÄ 500 meters djup i berget.
Fullt utbyggt â nĂ„gon gĂ„ng pĂ„ 2080-talet â omfattar förvaret mer Ă€n sex mil med tunnlar med plats för mer Ă€n 6 000 kopparkapslar med anvĂ€nt kĂ€rnbrĂ€nsle.
Förvaringsmetoden, KBS3, togs fram redan pÄ 80-talet. Det utbrÀnda kÀrnbrÀnslet ska paketeras i en insats av segjÀrn som sitter i behÄllare av koppar, som i sin tur ska omges av bentonitlera och sÀnkas ned i urberget pÄ 500 meters djup. Leran Àr av samma typ som kattsand och ska hÄlla kopparkapseln isolerad frÄn vatten och fukt.
2011 skickade Svensk KĂ€rnbrĂ€nslehantering AB, SKB, in sin ansökan och 2018 kom beslutet frĂ„n StrĂ„lsĂ€kerhetsmyndigheten, SSM, som godkĂ€nde ansökan. Mark- och miljödomstolen ville dĂ€remot ha ytterligare utredning av kopparkapselns sĂ€kerhet. I oktober 2020 sa Ăsthammars kommun, som har veto i frĂ„gan, slutligen ja. Sedan dess har alla vĂ€ntat pĂ„ regeringens beslut.
Den valda metoden, KBS 3-metoden, har fÄtt kritik. HÄller kopparkapseln verkligen i 100 000 Är?
Under tiden har debattens vÄgor gÄtt höga och kryddats med hot om misstroendeförklaringar, larm om att mellanlagret i Oskarshamn börjar bli fullt och att ett utdraget beslutsförlopp kan drabba kÀrnkraften och leda till mer elbrist.
Samtidigt har kritikerna manat till besinning med hÀnvisning till att ett beslut som pÄverkar mÀnskligheten i 100 000 Är inte ska tas innan man Àr helt sÀker pÄ att metoden hÄller mÄttet.