Trädgårdsodlingarna i Österbybruk bär en historia som går tillbaka ända till 1600-talet då Louis de Geer köpte bruket av kronan. En trädgård och en kryddgård anlades, liksom tre murade småfiskdammar och en humlegård.
På 1700-talet skedde stora förändringar. Idealet i landet var självhushållning, och köksträdgårdar anlades på många håll – så även i Österbybruk där trädgårdsmästaren fick en hög ställning. Många trädgårdsmästare kom från Holland och Tyskland och hade med sig både idéer, tekniker och växtmaterial som dittills varit oprövade i Sverige.
I slutet av 1700-talet blev det modernt inom de högre stånden med så kallade orangerier – ofta praktfulla byggnader där det experimenterades med exotiska växter som fikus, citrus, persika, ananas och pomeransträd. Köksträdgårdarna fick maka på sig till mer undanskymda platser. Om detta och mycket annat står att läsa i den nya utställningen, som också speglar orangeriets och köksträdgårdens förfall under 1900-talets slut innan Orangeriföreningen bildades år 2003 och skänkte nytt liv åt den historiskt värdefulla platsen på herrgårdsområdet.
Kerstin Lindgren, som varit projektledare, berättar hur utställningen kom till.
– Inredningen i orangeriet behövde förnyas och förbättras för den var sliten och gammal. Sedan brukar vi ha guidade visningar här utanför i köksträdgården och även gå igenom historien. Då tänkte vi att i stället för att guida om just historien skulle vi kunna sätta upp den på väggarna. Så det har vi gjort.
Föreningen ansökte om stöd från Leader Upplandsbygd för projektet, och tillsammans med ideellt arbete, snickrande och fixande från medlemmarna har resultatet blivit den nya utställningen.
– Med den här utställningen vill vi visa hur trädgården vuxit fram från mitten av 1700-talet. Vi vill dessutom hedra och visa vår uppskattning till alla de volontärer som under årens lopp gjort det möjligt att trädgården ser ut som den gör i dag, säger Ingegerd Bromark som är föreningens ordförande.
Gamla skåp och dörrar som skänkts bland annat från herrgårdsstiftelsen har blivit en del av det nya möblemanget och nya förvaringshyllor har även satts upp. I ett hörn av lokalen sitter en bänk som tidigare fanns vid vagnsmuseet under Nils Granats tid.
– Här blir det läshörna med böcker om trädgårdsinriktning, säger Ingegerd Bromark och drar undan ett förhänge till en hylla där boktitlar som "Det vilda Sverige" och "I snigelns spår" döljer sig.
Fotografen Edvard Koinberg, som har sommarstuga i trakten, har skänkt inramade förstoringar av vallmo, maskros och flamingoblomma. Dessutom hänger torkade växter från i fjol runt om i lokalen – bland annat rävsvans, allium och kronor av lin. Brukssmederna, som håller till på herrgårdsområdet, har hjälpt till att göra upphängningsanordningarna.
En viktig roll för själva bygget av utställningen har Katarina Persson haft. Tillsammans med Christina Larsson och Kenneth Gunnarsson har hon valt ut texter, bilder, arbetsredskap och annat historiskt material som visas.
– Vi har haft otroligt stor nytta av det arbete som landskapsarkitekten Annika Carlborg tagit fram i sitt examensarbete på SLU om orangeriträdgårdar. Hon har grävt i arkiven och utan hennes arbete hade vi inte kunnat göra den här utställningen, säger Katarina Persson som också läst in sig på historien och kompletterat med en del bilder från 1900-talet.