De rÀddade à nös gamla bÄtmanstorp
Ă
nö bÄtsmanstorp i Hökhuvud hade sÀkert förfallit om det inte vore för Nils-Erik Hultman som bor i byn. Tillsammans med flera andra eldsjÀlar har han lyckats renovera torpet.
Laila Johansson, Alice Andersson, Nils-Erik Hultman och Kenth Andersson har lagt ner sin sjÀl i renoveringen av torpet.
Foto: Christer Bergström
För fyra Är sedan tog han dÀrför initiativet till en rÀddningsaktion för bÄtmanstorpet.
Nu nÄgra Är senare med tvÄ tusen frivilliga arbetstimmar i ryggen, samt flera andra eldsjÀlar som stÀllt upp ideellt och med yrkesmÀssiga hantverkare lyser bÄtmanstorpet som en pÀrla i den öppna skogsglÀntan i à nöskogarna. Hela byggnaden Àr renoverad bÄde inomhus och utvÀndigt.
Nu sitter nÄgra av de personer som lagt ner hela sin sjÀl i torpets restaurering vid det gamla slagbordet inne i det Älderdomliga köket med vedspis och blÀddrar i ett fotoalbum. Dessa Àr Laila Johansson, Nils-Erik Hultman, samt paret Kenth och Alice Andersson.
Det finns bilder som visar hur förfallet torpet verkligen var. Och pÄ bordet ligger ett stort svartvitt foto av soldaten Jan Jansson Stor med hustru.
Jan Jansson Stor var den förste som bodde i torpet sedan bönderna i byn vid ett laga skifte Är 1852 beslöt att bygga bÄtmanstorpet.
- Torpet stod klart ett par Är efter det att beslutet togs att bygga det. "Stor" var soldat pÄ ett krigsfartyg och blev den ende soldaten som bodde i bÄtmanstorpet, berÀttar Nils-Erik Hultman som Àr född i à nö och har följt torpets öde i hela sitt liv.
NÀr Jan Jansson Stor dog sÄldes torpet Är 1914 till Joakim Andersson. Han och hans slÀktingar Àgde det sedan till Är 1939. Men sedan stod det tomt och dÄ började förfallet.
Röjningsarbeten kom i gÄng för fyra Är sedan och sedan Hökhuvuds hembygdsförening sökt bidrag hos lÀnsstyrelsen kunde torpet bit för bit med varsam hand ÄterstÀllas.
- Vi har haft skickliga hantverkare för att fÀrdigstÀlla torpet. Muraren Arne Pettersson... SÄdana murare som han finns inte lÀngre. Han har rivit och murat upp den nya skorstenen i gammal stil, sÀger Nils-Erik Hultman och fortsÀtter:
Gamla tekniker har anvÀnts i renoveringen. De vackra vÀggarna Àr exempelvis lerklinade. Lerklining Àr en urgammal metod att med lerbruk putsa innervÀggarna. I receptet ingick förr bland annat lera, linhack, sand - och koskit. Koskiten gjorde att materialet blev hÄrt som cement nÀr det torkade. Nu för tiden anvÀnds inte koskiten i massan...
Nu nÀr bÄtmanstorpet Àr fÀrdigrenoverat kommer det att anvÀndas till bland annat till aktiviteter som byrÄdet och hembygdsföreningen har.
- Jag kÀnner en inre tillfredsstÀllelse att vi lyckas genomföra renoveringen. Det Àr en kulturgÀrning att bevara torpet. Nu kan folk som kommer hit fÄ en kÀnsla om hur de mÀnniskor som bodde hÀr hade det, sÀger Nils-Erik Hultman.
Ăgare till torpet Ă€r Roine Andersson.
SĂ„ jobbar vi med nyheter