De vill locka fler till bygdeskolorna

Bygdeskolorna i Östhammars kommun har blivit färre och mindre i storlek. Nu vill engagerade föräldrar att politikerna låter skolorna växa.

Hilda Herdin-Eriksson går i förskoleklass på Ekeby skola. Hon gillar både skolmaten och att leka med kompisarna på rasten.

Hilda Herdin-Eriksson går i förskoleklass på Ekeby skola. Hon gillar både skolmaten och att leka med kompisarna på rasten.

Foto: Pär Fredin

Östhammar2015-11-22 09:00

I Ekeby, en mil nordost om Alunda, träffar UNT fyra föräldrar som lämnat in ett medborgarförslag till fullmäktige med rubriken "Värna om mångfalden i de kommunala skolorna – en ekonomisk vinning". De efterlyser större upptagningsområde, mer information till föräldrar i Alunda att Ekeby skola finns, utökning upp till årskurs 5 samt att Alundabarn som väljer Ekeby skola får busskort. Deras uppfattning är att politikerna och även ledningen för barn- och utbildningskontoret varit dåliga att lyssna på föräldrarna som bor på landsbygden.

– Vi är satta i utanförskap, man räknar inte med oss. Det är egentligen därför det här medborgarförslaget föddes. Vi tycker att det är så mycket man kan göra för att utveckla skolan och få hit fler barn, säger Ingrid Ragnar som är initiativtagare.

Hon har begärt ut handlingar från barn- och utbildningskontoret som visar att kommunen betalar 270 000 kronor i månaden för elever som valt skola i Tuna eller Stavby i Uppsala kommun, i stället för Olandsskolan i Alunda. Sett över ett år handlar det om miljonbelopp som hamnar i grannkommunen.

Therese Johansson bor i Alunda och har valt Ekeby skola för sina barn, inte minst för att komma undan stora elevgrupper och trånga klassrum.

– Här finns det tid. Ofta behövs det inga speciella insatser, för lärarna har tid att hjälpa barnen som behöver det, säger Therese Johansson och får medhåll av de andra.

Om skolgången kostar mer per elev i landsbygdsskolor, hur rättvist är det mot barnen i tätorterna?

– Det är därför de ska skicka hit fler elever.

Michael Greifeneder är rektor för Olandsskolan – kommunens största F9-skola med cirka 500 elever – och Ekeby skola med 18 elever. Han har svårt att svara på rak arm om det vore möjligt utöka upptagningsområdet eller antalet klasser på Ekebyskolan.

– En liten skola som Ekeby ger viss trygghet, men den har aldrig de muskler som Olandsskolan har. Där finns helt andra möjligheter att ge eleven stöd, även om eleverna på Ekebyskolan får det stöd som de har rätt till.

Han förstår föräldrarnas önskemål om ökad satsning på bygdeskolorna.

– Men man kanske inte bara ska tänka på att göra den lilla skolan attraktiv. Har vi verkligen den pedagogiska vinsten med ett ökat upptagningsområde? Man måste även se det utifrån personalens synvinkel. Olandsskolans personal kan ge varandra pedagogiska impulser och ha ett kollegialt lärande som man inte har i en liten byskola.

Trots avsaknaden av kollegialt lärande mellan kolleger visar de nationella proven i årskurs 3 att eleverna från Ekeby skola står väl rustade, medger Michael Greifeneder.

– I nationella prov ser resultatet bra ut. Men vi har sett att när elever kommer från Ekeby har de visst stödbehov.

Mer än eleverna som gått lågstadiet på Olandsskolan?

– Nej, det kan jag inte säga, absolut inte. Det är ungefär samma nivå.

Han ser ingen anledning att marknadsföra bygdeskolorna mer än andra skolor. Samma uppfattning har barn- och utbildningschef Lisbeth Bodén.

– Bygdeskolorna finns på kommunens hemsida som alla andra skolor, det handlar om likvärdighet.

Lisbeth Bodén avfärdar idén att ge busskort till de barn som väljer bygdeskola. Kostnaderna skulle öka kraftigt om kommunen tvingades betala skolskjuts för alla, inte minst vore det kostsamt för elevers skolgång i annan kommun.

– Det skulle bli en organisatorisk och ekonomisk svårighet för oss att ge busskort till alla. Väljer man en annan skola är regeln att vårdnadshavarna får finansiera skolskjutsen själv. Sedan kan man ansöka om dispens.

Hon menar att det även finns elever som väljer skola i tätorten, när de egentligen hör till en bygdeskola.

– Det finns nog tankar åt båda håll.

Roger Lamell (S) är ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Han vill inte "utöva ministerstyre" och kommentera medborgarförslaget innan det har beretts.

– Men i dag finns inga ambitioner mer än att vi ska ha bygdeskolorna kvar.

Skolbussen går dagligen mellan Alunda och Ekeby. Hur ser du på möjligheten att bussa elever från tätorterna?

– Det är klart att tanken fallit mig in både när det gäller Snesslinge och Ekeby. Om det redan går bussar från Olandsskolan vore det väl inte så konstigt om man fick möjlighet att kliva på efter vägen. Men jag vill inte föregripa diskussionen. Det är många som ska tycka till om det här.

Färre och mindre bygdeskolor

De senaste tio åren har flera bygdeskolor avvecklats i Östhammars kommun. Orter som Långalma, Hökhuvud, Valö, Hargshamn, Morkarla och Film har blivit av med sina skolor. I Ekeby, Snesslinge och på Gräsö finns bygdeskolorna kvar. Men färre elever går på skolorna, och det beror inte enbart på minskat elevunderlag – skolorna har krympts. Endast elever i förskoleklass och lågstadieåldern (F3) går kvar.

Genom det fria skolvalet kan man söka skola längre bort från hemorten. De flesta som ansökt om busskort har fått dispens i år: 90,5 procent eller 190 av 210 ansökningar har fått ja, visar statistiken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om