Mundogas byggdes 1963 och var ett modernt fartyg när det sjönk tre år senare.
Det var i oktober 1966 som Mundogas Oslo förliste, cirka fyra mil öster om Gräsö. I tät dimma kolliderade fartyget med ett finskt lastfartyg, knäcktes på mitten och sjönk till botten på mindre än en timme.
Med åren har Mundogas förvandlats till en tickande miljöbomb, ombord på fartyget fanns nämligen över 2 000 ton ammoniak och eventuellt även olja.
– Vi vet att hon läcker. Det såg vi redan vid en undersökning 2021. Det finns diesel kvar, och det finns mycket känslig natur i anslutning till vraket, säger Fredrik Lindgren, utredare på Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för projektet.
Om några veckor inleds en av de mest tekniskt avancerade miljöoperationerna i svensk havsmiljö på flera år.
Havs- och vattenmyndigheten har anlitat ett specialiserat danskt företag som först och främst ska undersöka hur mycket olja och diesel som finns kvar ombord – och om möjligt pumpa upp det.
– Vi fokuserar först på att få upp oljan. Vi vill undvika den skada som ett utsläpp av olja orsakar i den känsliga havsmiljön i närområdet, säger Fredrik Lindgren.
Mundogas gick till botten för snart 60 år sedan och hade då över 2 000 ton ammoniak ombord.
Operationen kommer att genomföras med både fjärrstyrda undervattensfarkoster och mänskliga dykare. Runt 20 personer kommer arbeta med projektet under två veckor från ett 77 meter långt arbetsfartyg.
– Det är inte vem som helst som gör det här jobbet. Det är specialiserade företag med expertis på att dyka på stora djup. Det finns alltid en risk när man arbetar på gamla vrak. Men vi har tagit höjd för det i planeringen.
Undervattensrobotarna går ner först för att rensa bort hinder och skapa en säker arbetsyta. Därefter sänks dykare ner i korgar till området precis ovanför vraket, där de förbereder borrning och tömning.
Nästa steg kommer att bli att hantera ammoniaken, men den kommer troligtvis inte tas omhand förrän nästa år. Ammoniak i sig är inte bara giftigt – det kan också bidra till syrebrist i havet när det bryts ner. Det gör att även ett mindre läckage kan få stora lokala konsekvenser.
År 2021 genomfördes en så kallad side-scan och fotogrammetriundersökning av Mundogas, där 31 000 stillbilder togs. Tillsammans ger de en helhetsbild av vraket.
– När man borrar sig in i ammoniaktankarna kommer inga dykare att vara kvar i vattnet. Alla är då uppe på fartyget, med skyddsutrustning redo om något skulle hända.
Att bärga ammoniak är betydligt mer komplicerat än att ta upp olja. Om ammoniaken skulle läcka ut i havet skulle det spädas ut i vattnet. Men ett stort utsläpp av ammoniak ovanför vattenytan skulle kunna bilda ett stort gasmoln som skulle kunna innebära faror för människor.
– Att tömma ett vrak på olja har gjorts många gånger. Men att tömma ett vrak på ammoniak – det har aldrig gjorts förut i världen, vad vi vet. Det finns alltid en risk att det sker incidenter när man arbetar på vrak som legat på havsbotten under lång tid, men det tar vi självklart höjd för tillsammans med andra myndigheter, som Kustbevakningen.
UNT har skrivit mängder med artiklar om Mundogas genom åren. Alla i besättningen räddades och fördes till Norrtälje efter förlisningen.
Många försök att bärga Mundogas har gjorts genom åren. Att bärga hela fartyget nu har diskuterats, men avfärdats.
– Tekniken finns, men det är för dyrt. Vi fokuserar på att ta bort de miljöfarliga ämnena i stället.
Mundogas är ett av ett 30-tal vrak i Sverige som identifierats som särskilt miljöfarliga i en tidigare rapport från Sjöfartsverket. Sedan 2018 har Havs- och vattenmyndigheten arbetat systematiskt med att riskbedöma och tömma dessa vrak.
– Vi har betat av de vrak som haft högre miljörisk än Mundogas. Nu är det hennes tur.
Kostnaden för årets operation beräknas landa på omkring 30 miljoner kronor.