Facken slår ett slag för kärnkraften

Nu gör facklubbarna i Forsmark gemensam sak för att påverka riksdag och regering om effektskatten. Även kommunalråden är engagerade.

Facklig uppvaktning. På måndagen uppvaktades de tre kommunalråden. Från vänster i bild: Jacob Spangenberg (C), Ingemar Eriksson, Rolf Ohlsson, Lennart Owenius (M), Christer Gustafsson och Margareta Widén Berggren (S).

Facklig uppvaktning. På måndagen uppvaktades de tre kommunalråden. Från vänster i bild: Jacob Spangenberg (C), Ingemar Eriksson, Rolf Ohlsson, Lennart Owenius (M), Christer Gustafsson och Margareta Widén Berggren (S).

Foto: Josef Nylén

Östhammar2016-03-08 18:05

Det låga elpriset har gett kärnkraftsbranschen huvudbry. Den risk som fackklubbarna, och även Vattenfalls ledning, gett uttryck för är att det med nuvarande elpris knappast är lönsamt att besluta om de miljardinvesteringar som krävs för oberoende härdkylning senast år 2020. För att minska produktionskostnaderna vill nu fackklubbarna att regeringen slopar effektskatten som bygger på installerad termisk effekt, och inte vad som faktiskt produceras.

UNT träffar de fackliga företrädarna i samband med att de uppvaktar kommunalråden i Östhammars kommunhus.

– Aktiebolagslagen kräver att all företagsamhet ska vara vinstdrivande. Då kan man inte begära av en styrelsen att ta beslut som man inte få tillbaka pengarna på, säger Christer Gustafsson som är ordförande för Ledarna.

I fjol höjdes effektskatten med 17 procent. Men det är elpriset och inte den höjda effektskatten som är kärnkraftens största problem, menar flera bedömare.

– Ibland låter det som att ”om man inte höjer effektskatten på kärnkraft så blir den kvar”, men det är knappast en rimlig slutsats. Förändringen i elpriset har en mycket större påverkan, säger Lennart Söder till Ny Teknik.

Prognoserna för framtidens elpris tyder inte på någon större uppgång de närmaste fem åren, även om stängningen av kärnkraften i Tyskland och avvecklingen av fyra reaktorer i Ringhals och Oskarshamn kan medföra en viss prisstegring.

– Vi är oroliga för vår arbetsplats och våra medlemmar. Läget är väldigt allvarligt och vi vill att ägarna ska kunna ta rätt beslut. Annars kanske Forsmark läggs ned i slutet av år 2020, säger Rolf Ohlsson som är ordförande för Akademikerna.

Ingemar Eriksson, som är ordförande för Seko, visar statistik från Svenska kraftnäts webbplats för att åskådliggöra kärnkraftens betydelse för stabilitet på elnätet. Kärnkraften står i dag för cirka 35 procent av elproduktionen i landet.

– Man kan inte vänta in Energikommissionen som blir klar i slutet av året. Då är det försent att besluta om investeringarna, säger Ingemar Eriksson.

Även Östhammars kommunalråd anser att ett slopande av effektskatten är nödvändigt.

– Det finns ingen annan utväg om vi ska kunna ha kärnkraft kvar som en del i energiförsörjningen. Den 18 mars ska vi träffa energiminister Ibrahim Baylan. Då kommer vi självklart att belysa de här frågorna, säger Margareta Widén Berggren (S).

– Vi behöver ha kärnkraft som en baskraft så att vi slipper reglera allt hela tiden, säger oppositionsrådet Lennart Owenius (M) och får medhåll av Jacob Spangenberg (C).

– Kärnkraften ska bära sina egna kostnader. Men jag ser att det är inte möjligt att den här skatten behålls. Vi behöver kärnkraften både för att ge en stabilitet och som en brygga in i det förnybara systemet.

Vill slopa kärnkraftsskatt

Enligt Vattenfalls ledning står effektskatten för cirka en femtedel av produktionskostnaderna och man har flaggat för att miljardinvesteringsbeslutet om oberoende härdkylning – som myndigheterna kräver – är osäkert.

För att slå vakt om kärnkraften vädjar nu även fackklubbarna till riksdag och regering om att effektskatten, som bygger på installerad termisk effekt och inte vad som faktiskt produceras, tas bort.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om