Kvinnan från Norduppland hade fyllt i ansökningshandlingar om tillfällig föräldrapenning och fick tio utbetalningar på totalt drygt 30 000 kronor. Senare visade det sig att hon arbetat och fått lön.
Kvinnan åtalades för bidragsbrott men nekade till brott. Hon medgav att hon fyllt i blanketten och fått pengarna men förklarade att hon inte förstod systemet med föräldrapenning och aldrig trott att hon kunde få pengar från samhället när hon var hemma med ett sjukt barn. Hon trodde att syftet med blanketterna var att rapportera till samhället när barnen var sjuka.
Enligt kvinnan var hon hemma med sjukt barn vid alla de tillfällen hon uppgav till Försäkringskassan, men arbetade sedan ikapp de förlorade arbetstimmarna. Kvinnan berättade också att hon hade en mycket pressad ekonomisk situation med en skuld som drogs direkt på lönen. Därför hade hon inte för vana att kontrollera sitt bankkonto och såg inte att föräldrapenningen betalades ut.
Tingsrätten slår att kvinnan fyllt i ansökningarna om att få ersättningen och borde förstått vad det innebar. Samtidigt kan man enligt domstolen inte bortse från hennes förklaring "i ett så pass detaljreglerat och tekniskt komplicerat välfärdssystem som det svenska." Komplexiteten gör det allmänt svårt att bevisa om någon medvetet försökt utnyttja systemen, enligt rätten. Slutsatsen blir att kvinnan frias.