På torsdagen skickade Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ut direktiv för ökade säkerhetskrav till kärnkraftsindustrin. Det handlar om att införa så kallad oberoende härdkylning av reaktorerna.
– Vi vet vad det här handlar om och har redan tagit höjd för det i ekonomi- och tidsplaner, säger Claes-Inge Andersson, kommunikationschef på Forsmarks kraftgrupp.
Redan i juli fick Forsmark sina första två flyttbara dieselaggregat som producerar el till det befintliga kylsystemet om en olycka skulle slå ut annan kraftförsörjning. Men till år 2020 måste alltså sådana tillfälliga lösningar bytas ut till stationära, oberoende kylsystem.
Hur mycket det kommer att kosta är fortfarande oklart, men det kommer att tas ut via elpriset.
– Storleksordningen 3 miljarder är den bedömning vi gör just nu, säger Claes-Inge Andersson.
Utbyggnaden av kylsystemet ska göras i etapper.
– Om man tar sådana här jobb i samband med årliga revisioner blir det mer hanterbart. Då undviker vi stillestånd på vinterhalvåret när det är kallt och vi behöver el, säger Claes-Inge Andersson.
Men att reaktorer skulle behöva stängas "i förtid" på grund av de skärpta kraven tror inte Claes-Inge Andersson.
– Nej, inte här i Forsmark i alla fall. Vad det kommer för krav i framtiden vet vi inte, säger han.
Och för Sveriges tre äldsta reaktorer ställer SSM lägre krav på kylsystemen, eftersom det inte anses rimligt att de ska installera nya system så tätt inpå att de ändå tas ur drift permanent.
– Däremot kommer också vi till en gräns längre fram när det inte längre är lönsamt att investera, säger Claes-Inge Andersson.
Han framhåller att någon typ av basproduktion av el behövs.
– Men det är inte säkert att det är lönsamt med ny kärnkraft när reaktorernas livslängd börjar löpa ut.
Tomas Kåberger, fysiker och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, resonerar på liknande vis.
– "I förtid" är redan passerat, reaktorerna är nu äldre än man trodde att de skulle bli. Det handlar i stället om när de blir så gamla och dyra att det inte längre kan rättfärdigas.
Enligt honom är kostnaden i dag 2–3 gånger så hög för kärnkraft som för modern förnybar energi.
– Då det är väldigt svårt att tro att man ska bygga nya anläggningar, ur ren energiförsörjningssynpunkt.
Driver säkerhetskraven på en omställning till andra energisystem?
– Jag tror inte att myndighetsstyrning är det effektivaste sättet att åstadkomma modernisering av energiförsörjningen.
I stället kan en marknadsekonomisk metod användas för att reglera kärnsäkerhet, säger han.
– Reaktorägarna skulle kunna bli tvungna att ha försäkringar för större olyckor. Då skulle kostnaderna få vägas mot nyttan av att ta risker.
Enligt Tomas Kåberger anpassar Strålsäkerhetsmyndigheten sina krav efter kraftbolagens kostnader snarare än samhällsnyttan.
– Man vill inte anklagas från branschens sida för att ställa krav som skulle leda till att verksamheten blev olönsam, säger han.
Han tycker att myndighetschefen sitter i en besvärlig situation.
– Om beslut leder till att reaktorer stängs får myndigheten skäll för att ha orsakar ekonomiska förluster. Och sker en olycka får den skäll för att inte ha ställt högre krav, säger han.
Att de äldsta reaktorerna får lättare krav än nyare tycker Tomas Kåberger är orättvist.
– De säkraste anläggningarna borde ju ha en fördel jämfört med de med sämst konstruktion. Att myndigheten tillåter sig att sätta lägre krav för de mindre säkra reaktorerna är lite järvt, säger han.