Nästa höst drar Forsmarks skola igång ett fjärde tekniskt år.
– Profil energi kallar vi det, med inriktning mot stora kraftanläggningar, säger Johan Thun, lärare på Forsmarks skola.
Påbyggnadsåret ger en examen som gymnasieingenjör, något Johan Thun tror leder rakt ut i arbete.
– Man kan bli underhålls- eller stationstekniker, den grundläggande första anställningen man får på ett kärnkraftverk.
Utbildningen inriktas mot kärnkraft, i nära samarbete med Forsmarks kraftgrupp AB.
– De kommer ha gästföreläsare med specialister och erbjuder praktikplatser. Det avslutade examensarbete är tänkt att göras på företaget, säger Fredrik Jansson, lärare på Forsmarks skola.
Forsmarks kraftgrupp AB har också varit med i den grupp som utformat utbildningen, bland annat i att välja kurser.
– Vi har tittat på hur vi kan tolka ämnesplaner för passa våra ändamål – energi och elproduktion.
Skolan och kraftgruppen har tillsammans skickat in en ansökan till Skolverket om att införa ett nytt ämne – kraftproduktion.
Mellan år 2010–2012 finansierade Forsmarks kraftgrupp själva ett motsvarande företagsinternt utbildningsår. Då var förhoppningen att få vara med i Skolverkets försöksverksamhet, vilket avslogs eftersom Forsmark skola formellt sett inte hade någon teknisk linje.
– Då hade vi gjort mycket jobb, så kraftgruppen körde vidare som ett företagsfinansierat år. Vi visste att det mer permanenta förslaget skulle komma, säger Fredrik Jansson.
Enligt Johan Thun ropar kraftföretag efter arbetskraft, men signalerar anställningsstopp utåt eftersom anställningsprocessen är dyr och det är viktigt att få in rätt personal.
– Man vill ha motiverad och utbildad arbetskraft, säger han.
Med sådant fokus på kärnkraftens behov – borde företagen inte medfinansiera utbildningen?
– Att kunna försörja landet med el och energi är en nationell fråga. Tanken är ju dels att få kompetens till Forsmark, men också till andra kraftproducenter. De kommande åren med fler elever måste vi bredda var vi kan erbjuda praktik, och då tittar vi även på elproduktion som andra företag, säger Fredrik Jansson.
Bakgrunden till att ett fjärde tekniskt år införs är att regeringen vill satsa på att utbilda gymnasieingenjörer inför kommande pensionsavgångar.
– Från företagets sida är det väldigt tydligt att brisen på gymnasieingenjörer kommer at bli stor. Det är ovanligt att kunna säga till unga att det finns de som längtar efter att anställa dig, säger Johan Thun.